Trafficking

Vad är trafficking?

Människohandel och människosmuggling

Trafficking och mänskliga rättigheter

Folkrätten

Människohandel och genusteori

Trafficking av kvinnor i världen

Förövarna i människohandeln

Offren för människohandeln

Offrens hälsa

Sveriges arbete mot människohandel

Svensk lagstiftning mot människohandel

Temporärt uppehållstillstånd

Noter




Hela dokumentet för utskrift


www.amnesty.se
Vad är trafficking?

"The fact that slavery - in the form of human trafficking -
still exists in the 21st century shames us all…”
Executive Director Antonio Maria Costa, UNODC


Begreppet trafficking är ett samlingsnamn för den globala illegala handeln med exempelvis människor, vapen, droger eller organ. I de fall där människor är handelsvaran benämns det som human trafficking eller trafficking in humans. På svenska talar man ofta om människohandel.

FN antog år 2000 ett protokoll om människohandel i syfte att förebygga, bekämpa och bestraffa handeln med människor, särskilt kvinnor och barn. Protokollet kom till då man insåg behovet av att ha en gemensam och internationell definition på ett globalt problem som trafficking. Definitionen ligger idag till grund för det internationella arbetet mot trafficking. I protokollet definieras handeln med människor på följande sätt:

handel med människor omfattar: rekrytering, transport, överföring, hysande eller mottagande av personer genom hot om eller bruk av våld eller andra former av tvång, bortförande, bedrägeri, vilseledande, maktmissbruk eller missbruk av en persons utsatta belägenhet eller givande eller mottagande av betalning eller förmåner för att erhålla samtycke från en person som har kontroll över en annan person i syfte att utnyttja denna person. Utnyttjande skall innebära åtminstone utnyttjande av andras prostitution eller andra former av sexuellt utnyttjande, tvångsarbete eller tvångstjänst, slaveri eller med slaveri jämförbara bruk och sedvänjor, träldom eller avlägsnande av organ.(2)

Enligt definitionen innefattas i människohandel en serie handlingarsom i de flesta fall utförs av olika personer. Man brukar prata om följande fem beståndsdelar: (3)

1) Rekryteringen, som bland annat kan innehålla falska jobberbjudanden, hot och kidnappning.

2) Det fysiska och/eller psykologiska tvånget och/eller manipulationen knutet till ”erbjudandet”.

3) Den fysiska transporten av offret. Handeln med kvinnor sker inom länder såväl som över nationsgränser.

4) Utnyttjandet av det arbete kvinnan utför, ofta prostitution, som förövarnas huvudmål. Exploateringen och makten över kvinnan fortsätter i destinationslandet. Hon kan utnyttjas av förövarna eller andra samt säljas vidare. Ofta tvingas kvinnorna in i prostitution och pengarna hon tjänar tas om hand av rekryteraren/hallicken.

5) Avsaknaden av kvinnans samtycke. Även om en person samtycker till att följa med sin förövare så kan handlingen ses som människohandel om samtycke erhållits genom hot, manipulation, eller utnyttjande av någons utsatta situation. (4)

Enligt protokollet kan alltså en serie handlingar klassas som människohandel även då ett offer samtyckt till exploateringen, om något av de medel använts som anges i ovan definition. Är offret under 18 år betraktas det som människohandel även om inga av de ovan nämnda medlen använts.