www.amnesty.se | Procedurens gång
Vilken typ av könsstympning, i vilken ålder den utförs och hur den utförs varierar. Detta beror främst på kvinnans eller flickans etniska ursprung, i vilket land hon lever och om hon är bosatt i en stad eller på landsbygden. Ingreppet är vanligast mellan åldrarna 4 och 8 år men utförs också i andra åldersgrupper, alltifrån nyfödda flickor till kvinnor under första graviditeten. Enligt Världshälsoorganisationen blir genomsnittsåldern lägre och lägre vilket är en indikation på att själva utövandet numera i mindre utsträckning associeras med invigning i vuxenlivet, särskilt i urbaniserade delar.
Vanligtvis utförs könsstympning på en grupp flickor, exempelvis systrar, andra nära släktingar eller grannar medan andra genomgår omskärelsen ensamma. När kvinnlig könsstympning utförs som en del av en invigningsceremoni som i de östra, centrala och västra delarna av Afrika, är det oftast flickor som tillhör en viss åldersgrupp i samhället som drabbas. Ingreppet kan ske på olika platser såsom i flickans hem eller hos en nära bekant eller släkting, på ett sjukhus eller i samband med en ceremoni på en särskilt betydelsefull plats. Personen som utför omskärelsen kan vara en äldre kvinna, en traditionell barnmorska, en "healer", en barberare eller en läkare.
De flickor som genomgår könsstympning har varierande kunskap om vad som händer dem. I vissa fall är proceduren sammankopplad med festligheter eller presenter, och flickorna uppmuntras då att vara modiga. I de samhällen där könsstympningen är en del av en invigningsceremoni, är det en stort händelse, men vanligtvis är det endast kvinnor som får deltaga i själva ceremonin. Oftast utförs könsstympningen utan bedövning, men ibland när en utbildad barnmorska är på plats finns det möjlighet till någon form av smärtlindring. I vissa kulturer blir flickorna tillsagda att sitta i kallt vatten före omskärelsen för att bedöva området och reducera risken för blödningar.
Flickorna hålls fast med benen isär av de äldre kvinnorna. Könsstympningen kan ske med hjälp av sönderslaget glas, burklock, saxar, rakblad eller andra skärredskap. Efter en infibulation hålls de yttre blygdläpparna ihop med hjälp av taggar eller stygn, och benen binds ihop i 40 dagar. Antiseptiska medel kan förekomma men vanligtvis används en salva innehållande kryddor, ägg, mjölk och aska. Ibland läggs gödsel över såret vilken man tror har läkande effekt. Om barnets föräldrar är förmögna kan proceduren vara annorlunda, eftersom omskärelsen då oftast utförs av kunniga läkare på sjukhus och med hjälp av bedövning.
Ny trend
Under senare år kan man se en tydlig trend vad gäller antalet ingrepp som utförs av utbildad hälso- och sjukvårdspersonal. Möjligen är det ett resultat av att man länge fokuserat på könsstympningens negativa effekter på kvinnors hälsa. Enligt WHO utförs idag 94% av könsstympningarna i Egypten av utbildad sjukvårdspersonal. Man talar om könsstympningens "medicalization". Samma trend kan skönjas i länder såsom Jemen (76%), Mauritanien (65%), Elfenbenskusten (48%) och Kenya (46%).
På det här sättet undviker man några av de omedelbara negativa konsekvenserna av ingreppet (såsom blödningar och smärta) men samtidigt har bland annat WHO och FN:s Barnfond UNICEF framhållit att man därigenom förskjuter fokus från kvinnors och barns rättigheter och kränkningen i sig. På sikt kan även de mer långsiktiga ansträngningarna för att helt upphöra med kvinnlig könsstympning, hindras.
|