Amnestyljuset
INTERNATIONELLA BROTTMÅLSDOMSTOLEN
ICC
För dessa sidor ansvarar ICC-gruppen inom Amnestys juristgrupp


Information om ICC
Nyheter

Show details for Amnestys ICC-gruppAmnestys ICC-grupp
Show details for BrottsofferfondenBrottsofferfonden
Show details for Domstolens arbeteDomstolens arbete
Show details for Föredrag/seminarier/artiklar/filmer m.m.Föredrag/seminarier/artiklar/filmer m.m.
Show details for LänkarLänkar
Show details for Nominering och val av domare m.fl.Nominering och val av domare m.fl.
Show details for Protokoll från möten m.m.Protokoll från möten m.m.
Show details for StadgepartsförsamlingenStadgepartsförsamlingen
Show details for Stop violence against womenStop violence against women
Show details for Svensk lagstiftning och praxis m.m.Svensk lagstiftning och praxis m.m.
Show details for Universell ratificering - FilippinernaUniversell ratificering - Filippinerna
Show details for Universell ratificering - NepalUniversell ratificering - Nepal
Show details for Universell ratificering - ThailandUniversell ratificering - Thailand
Show details for Universell ratificering - övrigt/arkivUniversell ratificering - övrigt/arkiv
Show details for USA:s hot mot domstolenUSA:s hot mot domstolen
Show details for ÖversynskonferensenÖversynskonferensen
Show details for Övrigt arbete mot straffrihetÖvrigt arbete mot straffrihet

2006-11-13 19:02

Rättegång mot Jackie Arklöv för folkrättsbrott

Rättegången inleddes fredagen den 10 november 2006 i Stockholms tingsrätt. De brott, bl.a. tortyr och grov misshandel mot krigsfångar och civilpersoner, som Jackie Arklöv är åtalad för ska ha begåtts i juli 1993 i Bosnien-Hercegovina.

Fredagen den 10 november 2006 inleddes rättegången mot Jackie Arklöv i Stockholms tingsrätt. Jackie Arklöv åtalades i juli 2006 för grovt folkrättsbrott av kammaråklagare Lise Tamm. I stämningsansökan, som är fem sidor lång, beskrivs de brott som Arklöv står åtalad för. Brotten omfattar tortyr, annan misshandel och grym behandling m.m. av elva målsäganden och ska ha begåtts i juli 1993 på olika platser i Bosnien-Hercegovina nära den Kroatiska gränsen mellan staden Mostar och den bosniska kustremsan.



Rättegången inleddes med att aktörerna intog sina platser, nämligen rätten under ledning av dess ordförande chefsrådmannen Runar Viksten, kammaråklagare Lise Tamm med medarbetare samt Jackie Arklöv och hans försvarare advokat Per Durling. Dessutom var en målsägande på plats och de tre målsägandebiträdena, advokaterna Sten de Geer, Henrik Olsson Lilja och Anne-Charlotte Westlund. Övriga tio målsäganden kommer att närvara senare under rättegången, antingen personligen eller via videolänk till stadsdomstolen i Sarajevo.

Därefter framställde åklagaren sitt yrkande genom att läsa upp stämningsansökans gärningsbeskrivning och därmed förklara för de närvarande att hon anser att Arklöv ska fällas till ansvar för grovt folkrättsbrott. Målsägandena kommer, i ett senare skede och genom sina biträden, att framställa yrkanden om skadestånd (bl.a. ersättning för kränkning och för fysiskt och psykiskt lidande).

Efter detta fick Jackie Arklöv, genom sin advokat, förklara vilka brott han erkände respektive förnekade. Han erkände bland annat att han skulle ha fört in en gevärspipa i munnen på en gravid kvinna medan andra soldater sparkade henne i ryggen och därefter själv misshandlat och hotat henne.

Under sin sakframställan hade åklagaren hjälp av en Power Pointpresentation. Hon redogjorde inledningsvis för de internationella humanitärrättsliga regler som brottsbalkens bestämmelse om folkrättsbrott (22 kap. 6 §) hänvisar till. Vidare redogjorde hon för principen ne bis in idem, som går ut på att man inte kan dömas två gånger för samma brott.

Jackie Arklöv har redan, i Bosnien, dömts för vissa av de brott som han nu åtalas för; men eftersom han inte avtjänade hela sitt straff kan han dömas på nytt. Enligt åklagaren är det till och med så att han ska dömas på nytt, och hon hänvisade till staternas skyldighet enligt ”principen om impunity”, dvs. att stater har en skyldighet att lagföra personer som har gjort sig skyldiga till grova kränkningar av mänskliga rättigheter.




Jackie Arklöv greps i Bosnien i maj 1995 och dömdes i första instans i september 1995 till 13 års fängelse. Efter att ha överklagat friades han i februari 1996 från ansvar för vissa av gärningarna och straffet sänktes till åtta års fängelse. I augusti 1996, efter en fångutväxling, frigavs han och när han, strax därefter, kom till Sverige greps han på nytt och en förundersökning avseende brotten i Bosnien i juli 1993 inleddes. I september 1996 släpptes han dock ur häktet och belades med reseförbud, och i januari 1997 lades förundersökningen ned.

Åklagaren kände sig även under rättegången nödsakad att förklara varför hon hade väckt åtal mot Jackie Arklöv i detta fall. Hennes skäl var att bevisningen mot Arklöv är omfattande, att svenska åklagare har en absolut åtalsplikt, att det rör sig om brott av starkt allmänintresse och med ett högt straffvärde och att det kan påverka bedömningen om huruvida Arklöv ska få nåd.

Det sistnämnda skälet kan behöva förklaras. Arklöv avtjänar för närvarande ett livstids fängelsestraff för mord på två poliser i Malexander år 1999. Han kan därför inte få ett längre fängelsestraff (i Sverige kan man inte få mer än ett livstidsstraff). Däremot kan det faktum att han har gjort sig skyldig till andra, i detta fall oerhört grova, brott påverka bedömningen av om han ska få nåd, dvs. inte behöva avtjäna resten av sitt fängelsestraff.



Efter denna inledande del av åklagarens sakframställan togs det paus. (Och tyvärr kunde jag inte stanna kvar längre.) Efter pausen skulle de olika gärningspåståendena gås igenom mer i detalj och åklagaren skulle presentera den skriftliga bevisningen. Det flaggades för att läkarintygen skulle föredras bakom stängda dörrar av hänsyn till målsägandena.

Efter lunch skulle den första målsäganden höras. Rättegången beräknas att totalt ta femton dagar i anspråk.

Detta var en mycket kort sammanfattning av åtalet och rättegångens första timmar.

Skicka ett email till icc@amnesty.se om du har några frågor.

Anna Dahlbäck
ICC-gruppen
Svenska Amnesty