____________________________
Sextio år av svikna löften utskrift
____________________________
I år är det 60 år sedan FN:s Allmänna förklaring antogs, vilket uppmärksammas i Amnestys årsrapport för 2008 som publiceras på onsdagen.
Vad har hänt med de löften som FN:s dåvarande medlemsstater högtidligt avgav om en värld där respekten för mänskliga rättigheter ska gälla alla och envar?
- Det är hög tid att världens ledare förnyar sitt engagemang för mänskliga rättigheter och förverkligar de löften som en gång gavs, säger Lise Bergh, generalsekreterare för Svenska Amnesty.
Amnestys rapport beskriver läget för de mänskliga rättigheterna i 150 länder och konstaterar att 2007 var ett dystert år. Enligt rapporten förekommer tortyr i minst 81 länder, orättvisa och bristfälliga rättegångar i minst 54 länder och yttrandefriheten är allvarligt begränsad i minst 77 länder.
- Människorättskriserna i Darfur, Zimbabwe, Gaza, Irak och Burma kräver ett omedelbart ingripande, sade Amnestys internationella generalsekreterare, Irene Khan då hon presenterade rapporten.
- Orättvisor, bristande jämlikhet och straffrihet är utmärkande för vår värld idag. Regeringar måste agera nu för att minska gapet mellan löften och sitt agerande.
- 2007 kännetecknas av oförmågan hos västvärldens ledare och ambivalensen eller ovilligheten hos utvecklingsländernas ledare att ta itu med de värsta männskorättskriserna, som spänner från utdragna konflikter till allt större ojämlikheter vilka lämnar miljoner människor i bakvattnet.
Enligt Amnesty är det största hotet mot de mänskliga rättigheterna avsaknaden av en gemensam vision och ett kollektivt ledarskap. Hoppet står nu till nya ledare och till andra stater som kommer in på världsarenan att staka ut en ny riktning och ta avstånd från den kortsynta politik som har fått råda under senare år vilken har gjort världen till en farligare och mer splittrad värld.
De mäktigaste staterna måste föregå med gott exempel.
Kina måste leva upp till de löften som gavs när landet fick värdskapet för OS 2008 om yttrandefrihet och fria medier, och systemet med omskolningsläger måste upphöra.
USA måste stänga Guantánamolägret och alla hemliga fångläger, fångarna ska antingen ställas inför rätta i korrekta rättegångar eller släppas fria. USA måste också utan förbehåll ta avstånd från tortyr och misshandel av fångar.
Ryssland måste visa tolerans mot oppositionella och nolltolerans mot straffrihet för människorättskränkningar i Tjetjenien.
EU måste utreda medlemsstaternas inblandning i "renditions", utlämning av terroristmisstänkta utan rättslig prövning. EU måste även sätta samma krav på mänskliga rättigheter inom unionen som man ställer på omvärlden.
Dagens regeringar måste visa samma framsynthet, mod och engagemang som fick FN att anta den Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna för 60 år sedan.
Kraven på rättvisa, frihet och jämlikhet växer. Några av de starkaste bilderna vi bär med oss från 2007 är protesterna från munkarna i Burma, juristerna i Pakistan och kvinnorättsaktivisterna i Iran.
- Otåliga och arga människor kommer inte att låta sig tystas och de ledare som ignorerar dem gör det på egen risk, säger Amnesty.
Bakgrund
Amnestys årsrapport 2008 är organisationens årliga bedömning av läget för de mänskliga rättigheterna i världen.
Rapporten tar bland annat upp att:
- Civila medvetet används som måltavlor för attacker både från väpnade grupper och regeringsstyrkor utan att de ansvariga ställs till svars
- Våld mot kvinnor är mycket utbrett
- Tortyr och misshandel tillåts som förhörsmetoder
- Oppositionella förtrycks, och journalister och aktivister utsätts för attacker
- Flyktingar, asylsökande och migranter får inte det skydd de har rätt till.
Enligt Amnesty har också framsteg gjorts under de 60 år sedan den Allmänna förklaringen antogs.
Ett omfattande internationellt regelverk och flera organ och institutioner har inrättats till skydd för de mänskliga rättigheterna.
Kampen för ett avskaffande av dödsstraffet har ett kraftigt stöd runt om i världen. Idag har en stor majoritet av världens länder avskaffat dödsstraffet i sin lagstiftning eller i praktiken.
Under senare år har åtal väckts för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten vid internationella tribunaler och i nationella domstolar.
För mer information eller bokning av intervjuer kontakta Amnestys pressekreterare Elisabeth Löfgren.
08-729 02 20 , mobil 070 433 09 16
|
| INTRODUKTION
|