20 september 2008

Teaterpjäs ska fria Dawit Isaak
0


Han är den ende svenske medborgare som Amnesty antagit som samvetsfånge. Nu gör Amnesty i samarbete med Teater utan hund en teaterföreställning om svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak som sitter fängslad i Eritrea sedan 2001.

Pjäsen Isaakspelas under European Social Forum i Malmömed premiär lördag 20 september och är en politisk pjäs med ett tydligt uttalat mål – att fria journalisten, författaren och dramatikern Dawit Isaak. När publiken lämnar teatersalongen erbjuds de delta i en brevkampanj för Isaaks frigivning. Amnesty har tagit fram tre vykort som är riktade till utrikesminister Carl Bildt, Eritreas ambassadör i Sverige samt Eritreas president Isaias Afewerki.

- Huvudnumret i den här föreställningen är inte själva pjäsen utan vad som händer i foajén. Vi har hört så mycket om Dawit Isaak, kampen har varit så hård så den förtjänar en extra skjuts. En teaterpjäs kan hjälpa människor att engagera sig. Det är så lätt att bara skriva under ett vykort efter pjäsen och bidra till hans frigivning, menar David Jonsson, regissör för pjäsen.


Uppsättningen av Isaak.

Dawit Isaak kom som flykting till Sverige 1987 från Eritreas blodiga befrielsekrig mot Etiopien och fick svenskt medborgarskap. När Eritrea utropade sin självständighet 1993 så återvände Dawit till Eritrea, fick familj och startade den första oberoende tidningen Setit. Men freden med Etiopien var kortvarig - 1998 blossade ett gränskrig upp mellan Eritrea och Etiopen. Kriget fortsatte till år 2000 men trots medling från FN och Afrikanska unionen, AU, har konflikten inte lösts och situationen är ännu spänd.

Dawit återvände till Sverige 2000 för att sätta sin familj i säkerhet. Men själv återvände han till Eritrea och fortsatte arbeta på Setit, en tidning som öppet vågade kritisera landets brist på demokrati och yttrandefrihet. Våren 2001 pågick en intensiv politisk debatt där en oppositionsgrupp i det styrande partiet krävde en utredning om vad som lett fram till kriget mot Etiopien. Det framfördes också krav på en demokratisering av landet där det styrande partiet är det enda tillåtna.

- Innan Dawit greps var det något av en ”Pragvår” i Eritrea. Det var öppna protester mot presidenten där parlamentsledamöter deltog, säger Jens Peter Karlsson som skrivit manus till pjäsen.

Så skedde terrordåden mot World Trade Center 11 september 2001 och plötsligt var hela världen upptagen med USA. Då slog Eritreas regering till mot oppositionen. På bara några få dagar greps elva oppositionella politiker och tio av den fria pressens journalister, däribland Dawit Isaak.

- Man kan se sambandet med 11 september. Tornen föll, hela världens uppmärksamhet vändes mot USA och då ”passade man på” att fängsla oppositionen mot regeringen, menar David Jonsson.

Sedan dess har det inte funnits någon livskraftig opposition i Eritrea. De tusentals politiska och religiösa fångar som hålls i Eritrea är fängslade under mycket svåra förhållanden i hemliga säkerhets- eller militärfängelser utan någon kontakt med omvärlden. Liksom Dawit Isaak har merparten av dem aldrig ställts inför rätta.

- Dawit är bara en av alla politiska fångar. Men hans fall är bra att ta upp specifikt, det är lätt att känna samhörighet med honom då han är svensk medborgare. Det blir väldigt nära när man bara kan ta upp telefonen och ringa upp hans lillebror i Sverige, säger Johan Svensson som spelar en av fångarna i pjäsen.

Han berättar:

- En dag ringde David till Dawits bror och så plötsligt gav han över telefonen till mig, här prata med Esayas. Det tog mig direkt in i realismen i fallet, det var både spännande och förskräckligt.


Dawit Isaak

Pjäsens manus är fiktivt och ingen i teaterpjäsen spelar Dawit Isaak. Istället representerar pjäsens tre fångar alla någon form av Dawit Isaak. Vissa monologer är dock autentiska, exempelvis ett citat från president Isaias Afewerki.

- Denna pjäs är en kvalificerad gissning om vad som hände Dawit. Vi kan bara gissa då Dawit inte fått ha någon kontakt med yttervärlden men vi har gjort viss research, berättar David Jonsson.

Efter European Social Forum hoppas Teater utan hund kunna turnera med pjäsen. Gymnasieskolor lyftes upp som en bra arena där pjäsen skulle kunna vara en del av skolans undervisning om demokratifrågor. Amnesty hoppas att pjäsen kan väcka engagemang i Dawits fall och är kritiska mot den passivitet som kännetecknat Sveriges agerande i fallet.

- Vi vill påverka Eritreas president såväl som Sveriges regering. Vår önskan är att Sveriges utrikesminister Carl Bildt tar upp fallet inom EU så de kan lyfta upp det. Eritrea har hittills avfärdat kraven på frigivning med att Dawit Isaak är eritreansk medborgare och ett internt fall. Carl Bildt skulle därför också behöva åker till Eritrea och ta upp fallet, men ingen utrikesminister har hittills tagit något sådant initiativ, säger Linnea Olsson från Amnesty i Lund.

- Däremot vet jag att dåvarande utrikesministern Laila Freivalds tog upp frågan när Eritreas utrikesminister var på besök i Stockholm.

Text och bild: Nina Eneroth


Hur långt går de för friheten?

Teater kan förmedla känslor och stämningar på ett alldeles särskilt sätt. En film eller en bok kan man stänga av eller lägga ifrån sig. Men det är svårt att värja sig när en människa av kött och blod står framför dig på scenen och förmedlar hela sitt känsloregister. Det har teatergruppen Teater utan hund försökt ta tillvara på i pjäsen Isaak om journalisten Dawit Isaaks öde. Amnesty Press har sett pjäsen.

Pjäsen är provocerande med sina starka våldsscener där adrenalinet pumpar när hårda sparkar utdelas på scenen. Men det är inte Isaak som tar emot sparkarna utan en vakt som tre fångar tagit tillfånga i ett flyktförsök. Förövarna har bytt plats. Desperationen lyser i fångarnas ögon när de våndas över hur de ska hantera sitt byte. Hur långt är de beredda att gå för att få sin frihet? Dawit Isaak figurerar inte som huvudperson i pjäsen utan gestaltas i de tre fångarna som mycket trovärdigt spelas av Camilla Allgulander, Johan Svensson och Hanna Svensson.


Camilla Allgulander, Hanna Svensson och Johan Svensson gestaltar fångarna somslagit ner och bundit fångvakten spelad av Simon Manns.

Fångarnas flyktförsök varvas med monologer som ger publiken bakgrund till Eritreas och Dawit Isaaks historia. Den starkaste delen i pjäsen är när Simon Manns i gestalt av president Isaias Afewerki håller monolog. Citatet från Eritreas president är autentiska och hämtade från en intervju som al-Jazira gjort med presidenten i maj i år. Simon Manns fräsande och frustande ilska gör konflikten mellan nord och syd tydlig och citatet säger mycket om hur Isaak är offer för ett politiskt spel mellan världens makthavare.

Pjäsen väcker en mängd känslor och frågor. Avsaknaden av Dawits biografiska historia är ingen svaghet utan väcker en önskan om att i verkligheten få höra Dawit berätta om sitt öde. Scenografin är effektfull i form av en mur byggd av tidskrifter som får symbolisera förtrycket av yttrandefriheten.


Hanna Svensson och Camilla Allgulander. I bakgrunden Simon Manns.

Jag hade dock önskat att pjäsen lite närmare berört den passivitet som Sveriges regeringar visat vad gäller Dawits fall. Hade Sverige agerat på samma sätt om Dawit varit ”etnisk” svensk?

Dawit Isaaks fall speglar på många sätt tydligt hur rasismen och imperialismen lever kvar i vår tid. Kriget mot terrorismen skördar många offer och med ”fel” etnicitet är ett medborgarskap inte mycket värt. Efter denna pjäs kan publiken dock göra skillnad och bidra till visa att kampen för Dawit Isaaks frigivning inte tystats.

Text och bild: Nina Eneroth

Läs mer:

Isaak

Amnesty Press på ESF:

Amnesty på European Social Forum (18/9 2008).

Europeiskt Socialt Forum har kommit till Malmö (17/9 2008).

Amnesty om Eritrea:

Sju år sedan samvetsfångar frihetsberövades (Pressnotis från Amnesty 19 september)


1

© Amnesty Press.
Citera gärna, men ange källan.

Artiklar i Amnesty Press representerar inte nödvändigtvis Amnesty Internationals åsikter.