13 november 2009

Homosexualitet och islam – går det ihop?
0



Hbt-aktivism och islam – går detta överhuvudtaget ihop? På inbjudan av RFSL, i samarbete med riksdagens hbt-grupp, var Imam Muhsin Hendricks, från The Inner Circle – en muslimsk organisation i Sydafrika som arbetar med hbt-frågor – på besök i Sverige för att berätta om sitt arbete.

Det var många nyfikna som hade tagit sig till lunchseminariet ”Hbt-aktivism och islam” i Bååtska rummet i Stockholm för att lyssna till ett samtal om möjligheten till en dialog kring homosexualitet och islam. I panelen satt förutom Muhsin Hendricks också Kemal Ördek, hbt-aktivist från Turkiet och Mubasher Saeed från Pakistan. Och Muhsin Hendricks satte tonen direkt:

- Jag tror att det kan vara bra att påminna om att det finns olika versioner av islam och att det således därför existerar olika tolkningar, säger Muhsin Hendricks, som med denna inledande kommentar lägger fram förutsättningarna för sin egen tolkning när det gäller homosexualitet i relation till islam.

Muhsin Hendricks tog sedan upp vad han uppfattar som två olika sätt att se på homosexualitet inom islam. Först tog han upp det som han kallade för det ortodoxa synsättet.

- Inom detta synsätt är homosexualitet förbjudet och straffbart enligt lagen: också med dödstraff. Själva utgångspunkten som ligger till grund för detta synsätt är tagen från texten om Sodom och Gomorra, säger Muhsin Hendricks.


Muhsin Hendricks. Foto: Emma Lundström

Muhsin Hendricks berättar att begreppet homosexualitet inte står att finna någonstans i Koranen och att begreppet överhuvudtaget inte existerade på 600-talet. Muhsin Hendricks vill med detta föreslå en annan tolkning av Sodom och Gomorra. Han menar att texten bör tolkas ur ett helhetsperspektiv: genom att också titta på dess historiska, kulturella och sociala kontext. Gör man det kommer man, enligt Muhsin Hendricks, fram till en annan tolkning av texten än den som den som den ortodoxa lutar sig mot i sitt fördömandet av homosexualitet. Som kontrast tar Muhsin Hendricks upp det han kallar för det progressiva synsättet.

- Sätter man texten om Sodom och Gomorra i ett perspektiv, så finns det inte längre någon grund för att fördöma homosexuella, säger Muhsin Hendricks.

Enligt honom är det inte homosexuella som sådana som fördöms i texten, istället är det en specifik typ av våld som fördöms – påtvingad analsex – som begicks av män i syfte att visa sin makt genom att förödmjuka och förnedra andra män mot deras vilja. Så enligt den progressiva tolkningen så är det ofredande och våldtäkt som betraktas som synd och som fördöms: inte homosexualitet. Således kan man inte använda Koranen för att fördöma homosexuella då sodomi inte är samma sak som homosexualitet, då den senare är ett tillstånd medan den förra är något man gör, enligt Muhsin Hendricks - som med denna tolkning också lämnar dörren öppen för ett icke fördömande av samkönad sex om det sker på frivillig basis och utan att någon uttnyttjas.

Mycket hastigt problematiserade Muhsin Hendricks också några rader ur Haditherna som fördömer män som gjort sig skyldiga till sodomi. En Hadith är en berättelse som uppmärksammar vad profeten Muhameds sagt, gjort och gillande. Muhsin Hendricks anser att det finns goda skäl att ifrågasätta dessa specifika utsagor och giltighetsanspråk.

- Många progressiva lärda ifrågasätter Hadiths giltighetsanspråk då de ibland motsäger Koranen, innehåller historiska och vetenskapliga felaktigheter samt att de inte alltid kommer från en förstahandskälla. Dessutom ställer de progressiva sig frågan: varför fördöma och döda någon som blivit våldtagen?, säger Muhsin Hendricks.

Muhsin Hendricks sade också, i anslutning till sina anmärkningar om haditherna, att idén om att stena någon till döds inte står att finna någonstans i Koranen. Muhsin Hendricks ansåg även att frågan om homosexuella är förenlig med andra människorättsfrågor som till exempel abort och att de som jobbar med hbt-relaterade frågor inte bör jobba isolerat, utan istället samarbeta med andra progressiva grupper.

Ämnet för dagens seminarium hade presenterats som hbt-aktivism i förhållande till islam. I relation till detta påminde Kemal Ördek, hbt-aktivist från Turkiet, att det är viktigt att inte hamna i någon islamofobi då detta skulle vara att missa hela poängen med vad som skulle diskuteras. Han sade också att man analytiskt bör göra en distinktion mellan islam och en specifik samhällelig kultur då religion och kultur inte är samma sak. För Kemal Ördek är det kulturen i ett givet samhälle som närmare bör studeras om man vill förstå en utsatt grupps sociala status.

- Jag vill poängtera att vi måste separera islam från kulturen i den mån det är möjligt, av den anledningen att det finns så många olika förklaringar och uppfattningar om islam som både är anklagande och islamofobiska. Jag, personligen, vet inget om islam, men däremot har jag vetskap och kunskap om den kultur jag lever i, säger Kemal Ördek.


Kemal Ördek. Foto: Emma Lundström

För Kemal Ördek står det klart att det är mer fruktbart att tala om kultur, inte religion, om man vill titta närmare på hbt-personers status och ställning.

- För jag vet inte om det är kulturer som kan ligga bakom olika typ av övergrepp mot hbt-personer eller om det är islam, säger Kemal Ördek retoriskt.

Mubasher Saeed, människorättsaktivist från Pakistan, säger att islam har ett stort inflytande på kulturen och i det sociala livet.

- När det kommer till att definiera könsroller eller sexualitet, så tror jag att de flesta ser på detta på med patriarkala ögon, det vill säga på ett förtryckande sätt mot varje sexuellt uttryck, säger Mubasher Saeed.

Mubasher Saeed tror att hbt-relaterade frågor bäst skulle kunna behandlas ur ett sekulärt människorättsperspektiv.

- Många hbt-personer bär på en skuld för att de tror att deras sexualitet inte är förenlig med deras religion, säger Mubasher Saeed.

Detta påstående håller Muhsin Hendricks med om, men från detta följer inte att frågorna bäst skulle behandlas ur det som Mubasher Saeed kallar för ett sekulärt människorättsperspektiv, enligt Muhsin Hendricks. Istället menar han att just på grund av det faktum att religionen är så pass rotad, både på ett personligt och ett socialt plan i kulturen, så faller det sig naturligt att jobba med de progressiva frågorna inom islam, inte med något som kommer utifrån som till exempel den sekulära utgångspunkten som Mubasher Saeed talar om. Dessutom, säger Muhsin Hendricks, skulle en sekulär utgångspunkt ses som något som pålagts från väst.

Men Mubasher Saeed tror inte att det progressiva synsättet som Muhsin Hendricks företräder på allvar skulle kunna få fotfäste och bli en framtida ledande huvudströmning i muslimska samhällen.

- Den progressiva synen är alldeles för moderniserad för att kunna bli till en huvudströmning, säger Mubasher Saeed.

En annan anledning till varför Mubasher Saeed vänder sig emot Mushin Hendricks ”religiösa” perspektiv som ett definierande ramverk på en strukturell samhällelig nivå, är att man inte skulle ha någon kontroll över hur människor tolkar sin religion, vilket skulle underminera den progressiva tolkningen. Men Mubasher Saeed säger samtidigt att han inte har något problem med Mushin Hendricks perspektiv utifrån ett individuellt psykologiskt plan.


Mubasher Saeed tror på det sekulariserade ramverket av den anledningen att han tycker sig se en tolerantare inställning till hbt-personer inom denna grupp till skillnad från den inställning han uppfattar att religiösa grupper kan ha.

- Den allmänna uppfattningen i den religiösa huvudfåran är att homosexualitet är sinnessjukt, kriminellt och att det strider mot naturens ordning, säger Mubasher Saeed.

Men frågan är om inte om Mubasher Saeed är för inklusiv när han använder ordet sekularism genom att blanda samman två olika begrepp. För sekularism är inte med nödvändighet samma sak som att inta ett modernt människorättsperspektiv. När Kemal Ördek fick frågan om det faktum att Turkiet är sekulärt gör det lättare för honom att jobba med hbt-aktivism och om det är viktigt att det förblir sekulärt, svarade han kanske inte riktigt på frågan, men gav istället ett svar som skulle kunna tolkas som om han svarat på en fråga som skulle ha kunnat formulerats så här: Har ett sekulärt ramverk en större potential när det kommer till att närma sig hbt-frågor än ett som tar avstamp från religion?

- Visst, Turkiet är ett sekulärt land och det finns personer som kallar sig för sekulära, och du kan hitta flera institutioner som till exempel den turkiska armén, som kallar sig själva för progressiva och sekulära: men så är det inte. Så jag är inte beredd på att tala om två olika läger där vi å ena sidan skulle ha ett sekulärt sådant och på den andra ett religiöst. Istället förenar de sig när det kommer till homo- och transfobi, säger Kemal Ördek.

- Att du befinner dig i en storstad där sekulära, medelklass- och överklassmänniskor håller till, betyder inte att de inte skulle vara homofobiska. Det finns många fall av människorättsövergrepp mot hbt-personer, på caféer och på gatan och flera andra offentliga platser där de har attackerats verbalt och fysiskt av personer som ser sig själva som sekulära och progressiva. Så vi bör inte skapa oss ett binärt system där vi talar om sekulära grupper versus religiösa grupper. Jag tror istället att det handlar om att vara patriarkal och heterosexist: detta är en kultur och den påverkar sekulära såväl som religiösa grupper, säger Kemal Ördek.

Men Kenal Ördek, som är ateist, har trots allt sina betänkligheter angående de två stora religionerna, islam och kristendom, i relation till deras potentiellt inneboende möjligheter till förändring inom ramen för ett modernt människorättsperspektiv. Och i förhållande till detta säger han att dessa religioner tillkom i en agrikulturell tid där ett patriarkaliskt och ett heteronormativt synsätt var det rådande. Men samtidigt säger han att han vet för lite men tycker att det är värt att ställa frågan. Muhsin Hendricks svarade att den progressiva rörelsen har stora möjligheter när det kommer till ett modernt människorättsperspektiv och tillade att det inte är frågan om att ändra på islam.


Mubasher Saeed poängterar att han inte har något emot islam eller någon annan religion på andlig individnivå, men anser att religion kan skapa problem när det används som ett politiskt verktyg. Och med detta som bakgrund ställde han frågan till Muhsin Hendricks om religionen i allmänhet var tänkt att verka på individnivå, gruppnivå eller på ett mer strukturellt plan. Muhsin Hendricks svarade då att religionen fyller en funktion på både individnivå och en samhällelig nivå.

Men när allt kommer kring så tror Kemal Ördek liksom Mubasher Saeed på ett sekulärt ramverk när det kommer till att jobba med hbt-frågor och aktivism. Inte oväntat har Muhsin Hendricks en annan uppfattning och påminner om att många muslimer har det svårt i sekulära länder och tog upp Sydafrika som ett exempel. Så bland annat av denna anledning tror han på att närma sig dessa frågor inifrån.

Muhsin Hendricks passar också på att kommentera Kemal Ördeks tidigare utsaga om att separera islam från begreppet kultur i den mån det var möjligt. Muhsin Hendricks tror inte på att detta i någon större grad skulle vara möjligt eller ens önskvärt, men säger att man borde göra muslimer mer medvetna om det kulturella inflytandet som enligt honom bidragit till att forma vissa uttolkningar av islam. Och Kemal Ördek avslutade med att säga att det i en kultur alltid finns många fler influenser än en specifik religion som påverkat och påverkar kulturers utformning och att det inte är islam i sig som skapar problem.


Text: Jose-Miguel Ferrada Stoehrel
Foto: Emma Lundström













1

© Amnesty Press.
Citera gärna, men ange källan.

Artiklar i Amnesty Press representerar inte nödvändigtvis Amnesty Internationals åsikter.