25 oktober 2007

”På undantag i folkhemmet”
0

I Sverige finns det barn som inte får gå i skolan och inte får den vård de behöver. Det är barn som bor här men som lever utanför samhället eftersom de inte har rätta papper. De behandlas i första hand som papperslösa och i andra hand som barn.

På FN-dagen den 24 oktober arrangerade Rädda Barnen ett välbesökt seminarium om barn utan papper. Sanna Vestin, på Rädda Barnen, berättade om projektet utanpapper.nu, som är en hjälplinje för barn och ungdomar som befinner sig i Sverige utan papper. Hit kan de vända sig om de känner att de behöver råd eller bara prata med någon. Sedan projektet startade i mars 2006 har 470 personer kontaktat hjälplinjen varav de flesta är föräldrar men även stödpersoner och ungdomar hör av sig. Många som ringer har nyligen fått avslag på sin asylansökan och är ofta desperata. Men det är också vanligt att personer som har levt gömda i flera år hör av sig med frågor om vård och skolgång för barnen. Hjälplinjen får även ta emot mejl från människor i krigsdrabbade länder.
- Vi måste skydda barnens mänskliga rättigheter utan att fråga vilken kategori de tillhör. Det är farligt att skapa en rangordning för vem man ska rädda. Barn som hamnar utanför samhället är alltid offer, säger Sanna Vestin.


Sanna Vestin är samordnare på hjälplinjen utanpapper.nu.
Bild: Ida Lindström

Hon menar också att det är ett stort problem att många som jobbar inom skolomsorgen tror att det är förbjudet att ta in papperslösa barn i skolan. Det finns ingen lag som säger att de papperslösa barnen ska gå i skolan men det finns heller ingen lag som förbjuder det utan det är upp till rektorn på varje skola.
- Landstingen borde skicka ut information om vad som gäller. Vi behöver fler skolbarn, inte fler gatubarn eller källarbarn, säger Sanna Vestin och syftar på att många familjer lever gömda i källare eller sommarhus och inte vågar röra sig långt utanför sitt gömställe.

Många av barnen som lever gömda visar tecken på depression och ibland allvarligare psykiska störningar. Rädda Barnen har ett samarbete med nätverket Ingen Människa är Illegal och i somras anordnade de ett sommarkollo för papperslösa barn i Stockholms skärgård. Under hösten har fler träffar organiserats och förhoppningen är att det ska bli ett kollo även nästa sommar.

Socialantropologen Shahram Khosravi medverkade också vid seminariet och i sin forskning kring internationell migration har han följt ett antal flyktingar som lever utan tillstånd i Sverige. Han menar att det är viktigt att använda rätt uttryck när man pratar om dessa flyktingar. Som forskare vill han inte använda maktens språk och därför kallar han aldrig någon för illegal eftersom det associeras med kriminalitet och kan riskera de asylsökandes trovärdighet. Att kalla dem odokumenterade är inte heller rätt eftersom de flesta har sökt asyl och därmed är dokumenterade.
- Det går inte heller att kalla dem gömda eftersom de finns överallt. De arbetar på restaurangen där vi äter lunch och städar på våra arbetsplatser, säger Shahram Khosravi.


Shahram Khosravi menar att man inte ska kalla flyktingar illegala eftersom det associeras med kriminalitet.
Bild: Lisa Olsson

Det uttryck han vill använda är irreguljära migranter. Det kan handla om asylsökande som stannar i landet efter att de har fått avslag, immigranter som inte är registrerade eller ”overstayers” vilket innebär personer som har kommit till Sverige på laglig väg men som sedan stannar kvar.
- Den legala statusen påverkar hela tillvaron. De irreguljära migranterna har rättigheter men de saknar rätten till sina rättigheter, säger Shahram Khosravi.

Antalet gömda flyktingar ökar och de som får stanna minskar men det är svårt att ge en exakt siffra. Shahram Khosravi menar att de irreguljära migranterna har en konstant känsla av sårbarhet, att de saknar rätt till sociala relationer och att röra sig fritt på offentliga platser.
- Många som jag har pratat med är livrädda för att göra fel. De undviker folkmassor, låter inte barnen springa i lägenheten av rädsla för att grannen ska klaga, protesterar inte mot låga löner och vissa vågar inte ens gå mot röd gubbe. Ironiskt kan man säga att de är optimala medborgare eftersom de aldrig bryter mot lagen, säger han.

De har ofta arbeten som är skilda från samhället, där de inte får några referenser eller lär sig språket. Många måste ha två jobb eftersom de inte kan försörja sig på ett. Ofta tjänar de mellan 17 och 50 kronor i timmen. De kan bli uppsagda utan varsel och de bor ofta dyrt i andra hand.
- De får inget skydd från samhället. Som irreguljär är man per definition olaglig i sin existens och därmed försvarslös mot andras övergrepp, säger Shahram Khosravi.

Liz Fekete, som är forskare och chef för folkbildningsstiftelsen Institute of Race Relations i Storbritannien, har skrivit en rapport, They are children too, där hon har analyserat cirka 350 fall för att visa hur barn påverkas av EU-ländernas deportationspolitik. I rapporten tar hon upp fall där polisen har väntat på barnen i skolan och där barn har fått handklovar på sig. I ett fall i England hölls en 5-åring och en 2-åring fängslade med sin familj i tre månader. Båda barnen blev sjuka och när de togs till sjukhus följde flera vakter med.


Liz Fekete har analyserat 350 fall för att visa hur barn påverkas av EU-ländernas deportationspolitik.
Bild: Lisa Olsson

Hon berättade om ett fall i Belgien dit en 5-årig kongolesisk flicka kom med sin morbror. Morbrodern hade uppehållstillstånd men flickan skickades tillbaka till Kongo själv. Där lämnades hon ensam på flygplatsen. Fallet togs upp i Europadomstolen där Belgien dömdes i oktober 2006.

Liz Fekete menar att många vill återvända till sina hemländer men först efter att konflikten är över. Frivilligt återvändande måste vara utgångspunkten. Hon anser att rätten till utbildning är viktigt. Om barnen återvänder har de då något att ta med sig som de kan använda i sitt hemland. Hon menar också att uppföljningen av avvisade personer måste bli bättre.
- Det finns inte tillräckligt med forskning kring vad som händer med barn när de återvänder till sina länder. Om man kan hålla reda på varenda ko som transporteras i Europa så borda man kunna klara av det också, säger Liz Fekete.

Text: Lisa Olsson

1

© Amnesty Press.
Citera gärna, men ange källan.

Artiklar i Amnesty Press representerar inte nödvändigtvis Amnesty Internationals åsikter.