31 juli 2008

"Migrationsverket ska bli bättre på hbt"
0


I juni i år så fattade Migrationsverket ett vägledande beslut vad gäller iranier som söker asyl i Sverige på grund av risken att förföljas om man lever öppet som homosexuell i Iran. Beslutet gällde en 25-årig man som levt öppet med sin pojkvän i Iran.

Genom den nya utlänningslagen, som trädde i kraft 2006 har det blivit lättare för asylsökande hbt-personer att söka skydd i Sverige mot förföljelse på grund av sexuell läggning och könsidentitet. Det finns dock kritik mot hur lagen tolkas. Amnesty talar med Carlos Diaz från RFSL som var moderator för migrationsverkets seminarium under tisdagen.

- Migrationsverket har blivit bättre men vi är inte nöjda. RFSL har fått information om att det finns många asylsökanden som vid möte med tjänstemän inte öppet vågat berätta att han eller hon är homosexuell. Det handlar om tjänstemannens bemötande. En asylsökande kanske undviker att berätta om sin sexuella läggning om han eller hon får signaler från tjänstemannen om att det är ett heterosexuellt beteende som förväntas, menar Carlos Diaz.


Carlos Diaz, Petra Gardos Ek och Tobias Billström. Petra Gardos Ek framhöll att det även tidigare var möjligt att få asyl i Sverige om man är homosexuell men innan den nya utlänningslagen var ordet sexuell läggning och könsidentitet inte utskrivet i lagen.

Mikael Ribbenvik, Migrationsverkets ställföreträdande generaldirektör, inledde seminariet med att berätta om ett nytt nätverk som öka medvetenhet om hbt (homo- bi- och transpersoner) bland de anställda på Migrationsverket. Även Petra Gardos Ek från Migrationsverkets Förvaltningsprocessenhet samt Tobias Billström, Migrationsminister medverkade på seminariet.

När Amnesty talar med Mikael Ribbenvik och Petra Gardos Ek trycker de båda på Migrationsverkets ansvar att se till att rätt bevis kommer fram redan från början.

- Juridiskt är det viktigt att den asylsökande framför alla sina viktiga asylskäl redan i första instans, annars uppstår det en brist på trovärdighet om det senare framförs nya skäl. Men det är Migrationsverkets ansvar att förklara vikten av att framföra alla bevis redan från början för den asylsökande, säger Mikael Ribbenvik.

Petra Gardos Ek håller med:

- Det är inte kanske inte alltid lika enkelt att berätta om sexuell läggning som om att man är politiskt aktiv och det måste finnas en medvetenhet hos migrationsverkets tjänstemän kring detta. Det har kanske inte varit tiptop tidigare men med vår ökade kompetens kommer vi att bli bättre.


Mikael Ribbenvik, Migrationsverkets ställföreträdande generaldirektör.

Enligt Carlos Diaz anser många frivilligorganisationer i likhet med RFSL att bevisbördan är för stor för den asylsökande och att det är ett lotteri vem som får stanna i Sverige på grund av för svag praxis.

Tobias Billström tillbakavisade i debatten kritiken och menade att lagen ännu är för ny för att man ska kunna säga att den är för svag i uttolkandet. Det finns ingen statistik på hur många som söker asyl i Sverige på grund av sexuell läggning eller könsidentitet men en utredning som Migrationsverket gjorde år 2002 visade att det då var 1 procent som sökte asyl av dessa skäl.

- Lagen har funnits på plats sedan 2006 och det är i laglig mening inte tillräckligt länge för att skapa praxis, speciellt inte med en så låg siffra som 1 procent som ansöker av dessa skäl. Men regeringen har satt krav på återrapporteringen vad gäller utbildning av personal vad gäller hbt och vi tar allvarligt på den, sade Tobias Billström.

Tobias Billström pekade på det vägledande beslutet för Iran som ett bevis på att Migrationsverket arbetar aktivt med hbt-personers rättighet att söka asyl på grund av sexuell läggning.

- Vi fattade ett vägledande beslut och beviljade en man uppehållstillstånd på grund av välgrundad fruktan för förföljelse då mannen levt öppet i äktenskapsliknande förhållande med en annan man, sade Tobias Billström.



Amnestys utställning om asylsökande och hbt på Kulturhuset vill manifestera hbt-personers rätt att kunna vara öppna med sexualitet och könsidentitet.

Det väcktes kritik i publiken mot att de som inte vågar vara öppna med sexualitet eller könsidentitet i Iran inte får stöd av ny praxis. Petra Gardos Ek menade att den kritiken inte tar hänsyn till utlänningslagen som säger att varje fall måste prövas individuellt i Sverige.

- Varje prövning är individuell. Det som är vägledande med detta beslut är att om man levt ”öppet” som homosexuell i Iran får man stanna. Man kan ej söka asyl i Sverige enbart på grund av att man är en hbt-person, det måste vara farligt också. Om man har levt i Sverige som öppet homosexuell så ska man ha rätt att inte behöva återvända, men det måste vara på skälen att det är farligt att återvända, sade Petra Gardos Ek.

Carlos Diaz var kritisk och ansåg att ny praxis var alltför begränsad:

Om jag förstår rätt så är Migrationsverkets praxis att om du inte är öppen i hemlandet så kan vi ej hjälpa till. Om du lever öppet i homosexuellt äktenskap är du lyckligt lottad och kan få asyl annars inte.

Text: Nina Eneroth

Läs mer:

Svensk utlänningslagstiftning och flyktingpolitik

Ny asylpraxis måste ge hbt-personer skydd

Amnesty Press på Pride:

Svenskt stöd till hbt-arbete i Sydasien (31 juli)

1

© Amnesty Press.
Citera gärna, men ange källan.

Artiklar i Amnesty Press representerar inte nödvändigtvis Amnesty Internationals åsikter.