13 juli 2007

När tortyren är på entreprenad
0

USA:s "Krig mot terrorismen" fortsätter utan att något slut kan skönjas. Kriget har inneburit en rad grova kränkningar av mänskliga rättigheter och att den internationella rättssäkerheten har urholkats. Åtskilliga hundra personer har utsatts för så kallade extraordinary renditions, utomrättsliga överföranden av personer till länder där de riskerar att utsättas för tortyr. Även Sverige har genom utvisningen av de två egyptierna i december 2001 deltagit i övergreppen. Frågan om tortyr på entreprenad behandlades vid ett seminarium arrangerat av Amnesty och Svenska Helsingforskommittén. De närvarande riksdagspolitikerna tog avstånd från användandet av diplomatiska försäkringar och ville se införandet av brottet tortyr i svensk strafflagstiftning.


Från vänster: Anna Wigenmark, Annie Johansson, Alice Åström, Carina Hägg, Birgitta Ohlsson och Lise Bergh.

Lise Bergh, svenska Amnestys generalsekreterare, gav en bild av hur det absoluta förbudet mot användandet av tortyr är förankrandet i internationell överenskommelser, både genom FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter från 1948 och den speciella FN-konventionen från 1984 som förbjuder bruket av tortyr och grym, omänsklig och förnedrande behandling.
- Detta förbud är alltså absolut, betonade Lise Bergh. Det finns inga omständigheter som medger undantag, inte ens i krig. Och att en överordnad ger order om tortyr kan aldrig användas som försvar.
Det finns också ett förbud mot att skicka någon till ett land där han eller hon riskerar tortyr, principen om non-refoulment. Lise Bergh förklarade att olika regeringar de senaste åren har försökt undkomma detta genom systemet med så kallade diplomatiska försäkringar. Så gjorde till exempel den svenska regeringen när Mohammed Al Zery och Ahmed Agiza överlämnades till maskerade CIA-agenter på Bromma flygplats den 18 december 2001 för vidaretransport till Egypten. Egypten är ett land som enligt exempel svenska UD är ökänt för att använda tortyr i häkten och fängelser och svenska regeringen begärde därför att dessa två egyptier skulle slippa tortyr om de skickades tillbaka från Sverige. Egyptens försäkran visade sig dock vara innehållslös.
I resolution 1566 från FN:s säkerhetsrådet har det slagits fast att kampen mot terrorism måste föras i enlighet med internationell rätt, men detta har helt nonchalerats av USA. Bush-administrationen har låtit CIA upprätta ett nätverk av hemliga fängelser. Människor har kidnappats och "försvunnit" i detta nät, vilket kritiserats hårt av bland andra Amnesty. USA har också försökt kringgå förbudet mot tortyr, trots att landet har ratificerat FN:s tortyrkonvention, genom att tillåta det som kallas "pressande förhörsmetoder".

I november 2005 kunde Washington Post avslöja att CIA också hade inrättat hemliga fängelser i Europa. Avslöjandet gjorde att både Europarådet och EU genomfört omfattande undersökningar av europeiska regeringars delaktighet i CIA:s verksamhet. I Milano har en rättegång inletts mot 26 CIA-agenter som i februari 2003 kidnappade Abu Omar, en egyptisk imam som sökt asyl i Italien. Han fördes till Egypten där han enligt egen utsago utsatts för tortyr innan han i februari 2007 frigavs. Rättegången har nu skjutits upp till oktober. Den är unik då det är första gången som USA:s insatser i kriget mot terrorismen får ett rättsligt efterspel.

Anna Wigenmark från Svenska Helsingforskommittén beskrev hur Ahmed Agiza och Mohammed Al Zery omhändertogs av Säpo den 18 december 2001 sedan regeringen fattat beslut om att de skulle skickas till Egypten. Amnesty utfärdade omedelbart en blixtaktion. Ingen har hittills åtalats för det Agiza och Al Zery utsattes för på Bromma och de båda männen finns kvar i Egypten. Agiza är dömd till fängelse i en icke-korrekt rättegång medan Al Zery är fri och nu förbereder en skadeståndsansökan till Sverige.
De bägge egyptierna utvisades till tortyr efter ett svenskt regeringsbeslut som har fått hård kritik i FN-organ.

Åtskilliga hundra personer har efter 11 september 2001 kidnappats eller gripits utan formella beslut eller att åtal har väckts. Bland de mest kända fallen finns den tyske medborgaren Khalid el-Masri som fördes bort av CIA i Makedonien och 2004 skickades till ett ökänt fängelse i Afghanistan innan han efter fem månader dumpades på en landsväg i Albanien.
- Han har nu med hjälp av den amerikanska organisationen ACLU stämt förre CIA-chefen George Tenet för bortförandet, men en rättslig process har hittills stoppats av hänsyn till USA:s nationella säkerhet, sade Anna Wigenmark.

Abdullah Almalki är en kanadensisk medborgare som hamnade i syrisk fångenskap misstänkt för samarbete med Usama bin Ladin. I ett videoinslag berättade han om sina upplevelser av 22 månader i syriskt fängelse. Abdullah Almalki, som har syriskt ursprung, greps 2002 när han för första gången besökte Syrien efter att han som ung hade flyttat till Kanada.
- När jag fick första slaget var det som att flyttas till en annan värld, berättade han i videoinslaget.

Mötets moderator, Fredik Kron från Amnesty bad de inbjudna politikerna att reflektera över vad de hade hört under mötets inledning.
Annie Johansson, riksdagsledamot från centerpartiet, sade att hon kände sig skakad och att kampen mot terrorismen måste föras med respekt för mänskliga rättigheter. Alice Åström från vänsterpartiet ansåg att åtal bör väckas för de brott som begicks på Bromma flygplats den 18 december 2001 medan Birgitta Ohlsson (fp) sade att demokratiska värderingar, yttrandefrihet och tortyrförbudet inte får urholkas i kampen mot terrorismen.
Socialdemokraten Carina Hägg, som också ingår i den svenska delegationen till Europarådet, förklarade att Dick Marty - den schweiziske senatorn som har utrett europeisk medverkan i CIA:s hemliga verksamhet har haft mycket svårt att få fram information.
- Jag tycker också att det är beklämmande att det har varit så litet intresse för de svenska medborgare av somaliskt ursprung som fänglades i Kenya och sedan fördes till Etiopien där de förhördes av personer från västliga underrättelsetjänster, sade Carina Hägg.

Annie Johansson, Alice Åström, Birgitta Ohlsson och Carina Hägg tog samtliga avstånd från diplomatiska försäkringar och alla fyra ville se att Sverige inför det specifika brottet tortyr. På Fredrik Krons fråga om de trodde att USA:s fångläger på Guantánamo kommer att finnas kvar om ett år svarade samtliga "Ja".


Text: Ulf B Andersson
Bild: Emelie Ring

Läs mer:
Svenska Amnestys specialsida mot tortyr

Council of Europe

På Europa Parlamentet:s hemsida om transporten och illegala kvarhållningarna av CIA

1

© Amnesty Press.
Citera gärna, men ange källan.

Artiklar i Amnesty Press representerar inte nödvändigtvis Amnesty Internationals åsikter.