9 oktober 2006

Mordet på Anna Politkovskaja
0


Den 7 oktober mördades Anna Politkovskaja, en av Rysslands främsta kritiska journalister. Hennes bevakning av kriget i Tjetjenien gav henne många fiender.

På lördagseftermiddagen mötte den ryska journalisten Anna Politkovskaja, 48, döden i en hiss i sin bostad i Moskva. Hon hade enligt uppgift varit ute för att hämta mat och var på väg tillbaka till sitt hem. Hon sköts ihjäl med fyra skott och mördaren lämnade kvar sin pistol.

Klockan 18 på lördagen skulle hon leverera en artikel till sin tidning Novaja Gazeta. Artikeln om tortyr och bortföranden i Tjetjenien skulle publiceras på måndagen. Kriget i Tjetjenien har de senaste åren ”tjetjeniserats” och den ryske presidenten Vladimir Putin har låtit den ryskvänlige tjetjenske ledaren Ramzan Kadyrovs egna styrkor sköta stora delar av det smutsiga hantverket med utomrättsliga avrättningar och ”försvinnanden” i Tjetjenien.

Anna Politkovskaja var en av få ryska journalister som kontinuerligt bevakade det andra Tjetjenienkriget, som inleddes sommaren 1999 när islamiska grupper gick till anfall mot Dagestan. Efter de ouppklarade bombdåden mot bostadshus i Moskva hösten 1999 gick ryska styrkor över gränsen till Tjetjenien. Snart hade huvudstaden Groznyj, som hade bombats sönder under det första kriget 1994-96, intagits av ryska armén och i Moskva hade Vladimir Putin blivit president, handplockad av Boris Jeltsin.
Sedan 1999 räknar ryska MR-organisationer med att mellan 3 000 och 5 000 personer har ”försvunnit” i Tjetjenien. I det närmast total straffrihet har gällt för de ryska styrkorna.

I en radiointervju, som på söndagen sändes av radiostationen Eko Moskva, berättade Anna Politkovskaja att hon skulle vittna i ett mål mot Ramzan Kadyrov där han personligen anklagas för att ha varit inblandad i ett kidnappningsfall.
En ryss och en tjetjen skulle enligt Anna Politkovskaja ”ha gripits, hållits kidnappade och sedan ha dödats. Deras kroppar bar spår av tortyr. ”
Mordet på Anna Politkovskaja fördömdes under helgen av en rad organisationer runt om i världen, däribland Amnesty.
Det riktades krav på de ryska myndigheterna att utreda mordet och ställa de skyldiga till svars. Tyvärr har mord på andra journalister under de senare åren förblivit ouppklarade. Minst 13 journalister har mördats sedan Putin kom till makten år 2000.

Konflikten i Tjetjenien är inte löst och fortsatta övergrepp rapporteras. På måndagen skulle Manfred Nowak, FN:s specielle rapportör om tortyr, ha inlett en elva dagars fact-finding mission till norra Kaukasus. Han skulle ha besökt Tjetjenien, Ingusjien, Nordossetien och Kabardino-Balkarien för att undersöka anklagelser om tortyr.
De ryska myndigheterna meddelade dock i sista stund att Nowaks vilja att utan föranmälan få besöka häkten och fängelser och att personligen i enrum få intervjua fångar inte överensstämmer med rysk lag.
Internationella Helsingfors-federationen, IHF,
uppmanade de ryska myndigheterna att ompröva sitt beslut och låta Manfred Nowak genomföra sitt besök i en nära framtid. IHF påpekade att omfattningen av tortyr nu nått epidemiska proportioner i Tjetjenien på grund av det klimat av straffrihet som har rått i ett årtionde.

Anna Politkovskaja medverkade regelbundet i Aftonbladet och Ordfront gav på svenska ut ”Tjetjenien – sanningen om kriget” (2003) och ”Putins Ryssland” (2005). Bland de priser hon fick fanns Amnesty Internationals journalistpris (2001) och Olof Palmepriset (2004).

Hon besökte Sverige vid en rad tillfällen och medverkade senast vid Grävande journalisters seminarium i Sundsvall i mars. Hennes besök vid Bokmässan i Göteborg i september ställdes dock in av familjeskäl. Men hon skulle ha deltagit i MR-dagarna i Malmö i november.

I en artikel publicerad i Göteborg-Posten den 22 september 2006
skrev hon bland annat om pogromerna mot kaukasier i Kondopoga i ryska Karelen och sin senaste resa i augusti till Ingusjien, Tjetjenien och Dagestan. Hon varnade för att pressfriheten i Ryssland blir allt mer inskränkt och hon avslutade artikeln med att beskriva sina journalistiska drivkrafter så här:

” För jag är ingen politisk kämpe. Vad är det då för nedrigheter jag gjort mig skyldig till? Jag har bara skrivit om det jag själv bevittnat. Inget annat.

Med avsikt skriver jag inte om alla de andra ”fröjder” som följer den väg jag valt. Om att förgiftas. Om att fängslas. Om att bli hotad via brev och internet. Om mordhot per telefon. Allt detta vill jag ändå bara betrakta som oväsentligheter. För det viktiga är trots allt att ha möjlighet att utföra den huvudsakliga uppgiften: Att beskriva livet. Att varje dag på redaktionen ta emot besökare som inte har någon annanstans att gå med sina olyckor, när makthavarna har bollat iväg dem, eftersom det som drabbat dem inte stämmer överens med Kremls ideologiska koncept.

Följaktligen kan berättelserna om deras olyckor i praktiken inte publiceras någon annanstans än i vår tidning Novaja Gazeta.”


Text och bild: Ulf B Andersson


Läs mer: Artiklar om Anna Politkovskaja i Amnesty Press


Gör Tjetjenien till ett internationellt protektorat (2 oktober 2003)

Tjetjenien – det bortglömda kriget (13 mars 2004)

Palmepristagare kritiska till dagens Ryssland ( 1 februari 2005)

Ohållbar situation för Rysslands journalister ( 9 februari 2005)




1

© Amnesty Press.
Citera gärna, men ange källan.

Artiklar i Amnesty Press representerar inte nödvändigtvis Amnesty Internationals åsikter.