22 mars 2012

Maktkamp i Senegal – ödesval för Afrika
0



Söndag 25 mars hålls den andra valomgången i presidentvalet i Senegal. Valet är det mest kontroversiella i landets drygt 50-åriga historia och tidigare i vintras skakades landet av våldsamheter i protest mot att den 85-årige Abdoulaye Wade kandiderar för en tredje period. Amnesty Press rapporterar från Dakar.



Abdoulaye Wade, med samma namn som presidenten,
går till valurnan.

– Aldrig att jag röstar på presidenten igen! Livet har blivit hårdare under honom – mat och bensin är dyrt, fattigdomen brer ut sig liksom arbetslöshet och korruption. Nu vill vi ha förändring i Senegal.
Unge Abdoulaye Wade har stått i kö för att rösta i två timmar. Att han har precis samma namn som den gamle presidenten han vill rösta bort framkallar en del leenden när han en stund senare äntligen får komma in i vallokalen och visa sitt röstkort, lägga sin valsedel i kuvert och avsluta med att doppa sitt lillfinger i den röda färgburken i presidentvalets första omgång.

Denne presidentens namne är en av många som tidigare satt sitt hopp till den nu 85-årige Wade, som lett Senegal sedan år 2000, men som nu är besvikna. President Abdoulaye Wade visar nu också alla tecken på maktfullkomlighet och har tydligt tillkännagett att han vill fortsätta att leda landet ett tag till. I ett uppmärksammat beslut i konstitutionsrådet den 27 januari godkändes hans ansökan att få ställa upp till en tredje mandatperiod, trots att konstitutionen begränsar presidentmakten till två.




Den 25 mars är det dags igen för sengaleserna att rösta.

Söndag 25 mars ska den andra valomgången avgöra Wades öde som president och Senegals hittills obefläckade renommé som en av Afrikas bäst fungerande demokratier.
Vinterns presidentval i den lilla västafrikanska republiken har gett eko internationellt och är utan tvekan ett historiskt val – aldrig har väl Senegal gungat så inför ett presidentval hittills under sin drygt 50-åriga tid som självständig nation.

Vart man rör sig på Dakars gator är folk engagerade. Det är inte alltför svårt att hitta dem som trots allt stödjer presidenten,men desto fler är de som med hetta kräver hans avgång. Hans ålder, hans egensinniga tolkning av konstitutionen, hans slöseri med statens pengar och bristande förmåga att avhjälpa fattigdom och arbetslöshet är sådant som har väckt vrede och vänt tidigare anhängare till motståndare.

Den kanske synligaste symbolen för Wades makt är den enorma statyn ”Afrikas pånyttfödelse”, som reser sig från en kulle i Dakar – en bronstrio föreställande en man, en kvinna och ett barn, högre än Frihetsgudinnan. Wades idé och Wades privata dröm. Han väckte ursinne när han efter att monumentet uppförts 2010 ansåg sig ha rätt att stoppa intäkterna från besöken till den i sin egen ficka.
Den nepotism som framträtt genom presidentens ogenerade grooming av sonen Karim Wade, som getts en rad ministerposter och andra maktbefogenheter, har också väckt stark kritik och lett till att presidenten i folkmun ofta kallas ”kungen av Senegal”.



”Afrikas pånyttfödelse” heter jättemonumentet i Dakar.


”En konstitutionell kupp”
Utlösande för det ökande missnöjet med hans maktutövning var när hans ansökan att få ställa upp en tredje mandatperiod godkändes av konstitutionsrådet i januari.
– Det är inget annat än en konstitutionell kupp som pågår, ett hot mot demokratin, säger Alioune Tine, ledare för oppositionsrörelsen M23
(Mouvement 23).
Rörelsen M23 bildades 23 juni förra året när presidenten inte bara ansökte om att få ställa upp en tredje gång, utan också försökte få igenom att gränsen för en presidentkandidat för att kunna utropa sig till segrare redan efter en första valomgång skulle vara 25 procent av rösterna – inte 50.
Det ledde till sådana våldsamma protester att Wade backade på just den punkten.
– Vi skrev historia i juni förra året, fortsätter Alioune Tine. Utan våra protester och pressen från M23 hade Wade nu kunnat utropa sig till president för ytterligare en period. Nu är det istället sannolikt att han förlorar i andra omgången.
Wade fick 34 procent i valets första omgång.



Alioune Tine.

Men frågan om dispens för en tredje period stod alltså Wade kvar vid efter junibråken 2011 och överlät till det konstitutionella rådet att avgöra. Ett råd vars fem domare är handplockade av honom själv.
Konstitutionella rådet kom med sitt svar den 27 januari 2012 och godkände – vilket var förväntat – president Wades önskan om att konstitutionens begränsning om två mandatperioder per president inte skulle gälla just honom, eftersom han var sittande president när konstitutionen togs 2001.

Samtidigt nekade man flera kandidater att ställa upp, däribland världsartisten Youssou Ndour, som väckt uppmärksamhet efter nyår med att annonsera sin kandidatur. Men detta nekades honom alltså, med argumentet att han inte lyckats samla in de 10 000 namnteckningar som behövdes.

Dagliga protester i veckor
En serie av vilda demonstrationer utbröt direkt efter konstitutionsrådets beslut, med sammanstötningar och våld mellan demonstranter och kravallpolis runtom i Senegal i veckor. Huvudfrågan var om Wade över huvud taget skulle få ställa upp i valet, och huvudkravet att han skulle backa.
Internationella reaktioner kom också: USA, Frankrike och FN uttalade önskemål om att Wade skulle ”lämna plats för en yngre generation”. Detta svarade Wade på med kommentaren att han inte tänkte böja sig för ”västerländsk styrning”.

Inrikesministerns demonstrationsförbud åtlyddes inte och minst sex döda och runt hundra femtio skadade blev resultatet av den pågående maktkampen i landet fram till första valomgången i februari – något mycket ovanligt i denna fredliga nation. Nästan varje dag fram till valet samlades oppositionella grupper i centrala Dakar för att protestera mot Wades kandidatur, med krav på att han skulle dra sig ur. Varje gång mötte kravallpolis med tårgas.
Men Wade vägrade ge sig och den 26 februari gick landet till val i första omgången. Valet genomfördes trots allt under oväntat lugn.

EU-kritik mot valprocessen
EU och AU hade stora valobservatörsdelegationer på plats. I sin analys några dagar efter valet konstaterade man att inga uppenbara tecken på valfusk kunnat ses och befolkningen gratulerades till att ha röstat under lugn och fredlighet.
Men EU kritiserade Senegals valadministration och regering på flera punkter.
En tung punkt för kritik var det demonstrationsförbud som inrikesministern utfärdat veckorna före valet, i strid med vallagen och demokratiska principer. En annan var bristen på engagemang för att få de unga att rösta. Många fick aldrig ens sina röstkort.
Moammar Dieng, 25, säljer telefonkort på gatan i Dakar. Han är en av dem som aldrig kunde rösta.
– Jag gick till valkontoret flera gånger, sista gången kvällen före valet, för att få ut mitt röstkort. Men de sade hela tiden att det inte var klart än, att jag skulle komma tillbaka…
Han slår ut med armarna i en uppgiven gest.


Thijs Berman, chef för EU:s valobservatörskommission.

Nu står Senegal inför det slutliga avgörandet gällande Wades presidentskap när landet går till val i den andra omgången söndagen den 25 mars.
För president Wade, som övermodigt gått ut med deklarationer om en lätt valseger redan i den första, fick – enligt analytiker till sin egen stora förvåning – inte de 50 procent av rösterna som krävdes. Han möter därför på söndag den av de övriga tretton kandidaterna som fick näst flest röster: hans egen före detta premiärminister Macky Sall. Sall fick 26 och Wade 34 procent av rösterna i första omgången.

Men även om lugnet i stort sett rått i mellanperioden sjuder det helt uppenbart under ytan inför söndagens val. Många oroar sig för våld och valfusk, och incidenter som bråk och stenkastning mellan de två kandidaternas anhängare har återkommande inträffat. Framför allt har motkandidaten Salls möten attackerats av Wadeanhängare.

Ett val om demokratins ställning
Macky Sall har bildat en ny koalition inför valet, kallad Benno Bokk Yaakkar – wolof för ”Förenade i samma hopp” – där de kandidater som inte gick vidare efter första omgången uppmanar sina anhängare att rösta på Sall i stället för Wade i den andra. M23-rörelsen ställer sig också bakom Sall, med samma grundargument som genom hela valrörelsen: Wades kandidatur är inte i enlighet med konstitutionen.
Wade själv har gått ut i medierna och sagt att han tror på seger, eftersom han räknar med att de som inte röstade i första omgången nu kommer att rösta på honom. Valdeltagandet var inte överdrivet högt, bara drygt 60 procent, vilket anses delvis bero på att många var rädda för att gå ut på valdagen.

Sall å sin sida kalkylerar med 60 procent av rösterna om de som röstade på andra kandidater inför första omgången nu ser som sin viktigaste uppgift att rösta bort Wade, i stället röstar på honom.
Vad de två huvudkandidaterna har för politiskt program har kommit helt i skymundan för grundfrågan om konstitutionen. Det Wades kritiker och Macky Salls talespersoner lyfter fram är just Wades förhållande till demokratin som sådan.
- President Wade har använt staten som ett medel för att ge privata intressen ökat svängrum. För Macky Sall är staten i stället ett instrument för det gemensamma. Han kommer att konsolidera de demokratiska institutionerna, sade Seydou Gueye, språkrör för Salls läger i en intervju i Radio France Internationale en vecka före valet.
Skeptiker påminner om att Macky Sall tidigare suttit som minister i Wades regering och antas i grunden ha samma politiska värderingar som Wades parti, PDS (Parti démocratique du Sénégal), ett marknadsliberalt parti.

Ett nytt Elfenbenskusten?
Oaktat spekulationerna kring politiken väcker presidenten mycket starka känslor och valet handlar primärt om Wade eller inte Wade, och konstitutionens tolkning. Landet är tudelat. Om Wade utropar sig till segrare i söndagens avgörande andra omgång befarar många att tumult ska utbryta.
Oron för att Senegal ska göra repris på förra vinterns händelser efter presidentvalet i Elfenbenskusten kommer återkommande upp i analyserna. Där vägrade president Laurent Gbagbo lämna presidentmakten trots en uppenbar valförlust enligt valobservatörerna och månader av blodiga strider följde, innan han tvingades bort från makten med hjälp av franska trupper, stödda av FN.



I första valomgången deltog omkring 60 procent. Valomgången den 25 mars
följs med stort intresse även internationellt.

President Wade är också ganska tydlig med att han inte tänker ge sig lättvindigt.
– Det är inte inom den närmaste framtiden jag kommer att lämna makten, sade presidenten nyligen i senegalesisk media.
Ett uttalande som förstärker oron för valfusk eller en vägran att lämna ifrån sig makten trots valförlust.
Stor uppmärksamhet kommer därför att riktas mot Senegal på söndag.

Text och bild: Gudrun Renberg


Fakta Senegal

Statsskick: Republik
Befolkning: cirka 12 miljoner. Ett antal etniciteter där wolof är den största med cirka 43 procent.
Språk: franska (officiellt), wolof, pulaar med flera
Religion: cirka 94 procent av befolkningen är muslimer
President: Abdoulaye Wade, vald 2000 och omvald 2007.
Regeringsparti: PDS, Parti Démocratique du Sénégal
Självständighet: 1960, från Frankrike
Konstitution och presidenthistoria: ändrad 2001 under president Wade till att begränsa antalet presidentmandat till två. Detta efter att föregående presidenter Léopold Sedar Senghor och Abdou Diof suttit i 21 respektive 19 år vardera efter självständigheten.

Läs mer
Senegal: Presidential candidates urged to decry political violence (Amnesty 24 februari)



1

© Amnesty Press.
Citera gärna, men ange källan.

Artiklar i Amnesty Press representerar inte nödvändigtvis Amnesty Internationals åsikter.