17 juli 2007

”Vapenexporten ett rent hyckleri”
0

Sverige har en restriktiv policy inom vapenexportområdet där all export till länder som grovt kränker de mänskliga rättigheterna och är krigförande, är strikt förbjuden. Trots dessa regler bidrar svenska vapen till att göda krig och konflikter, till brott mot mänskliga rättigheter, till fattigdom och till att stärka diktaturer, anser kritikerna. Under ett seminarium arrangerat av Diakonia, Amnesty, Kristna Fredsrörelsen, Röda Korset och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, diskuterades vad som egentligen väger tyngst; de utrikespolitiska målen om demokrati, nedrustning och mänskliga rättigheter eller samarbetet med andra länder? Vilka krav ställs på Sveriges politik i en förändrad omvärld och hur väl bör Sveriges utrikespolitiska mål avspegla sig i dagens och morgondagens regler för krigsmateriel?


Stridsvagnar lastas på fartyget MV Skodsborg i Rotterdam, som sedan ska till Irak. Stridsvagnarna skulle användas vid invasionen av Irak i april 2003.

I de riktlinjer som finns för svensk vapenexport står det att det inte spelar någon roll om vapnen som exporteras kan komma att användas för att kränka de mänskliga rättigheterna eller inte, utan att det räcker att kränkningar förekommer i landet för att exporten inte ska beviljas. Trots detta åsidosätts riksdagens riktlinjer systematiskt, ansåg arrangörerna till seminariet. Pakistan, Indien, Bahrain, Malaysia, Thailand, Brasilien, Mexiko, Tunisien och Venezuela är exempel på nio länder som fick köpa svensk krigsmateriel under 2000-2005, trots att de allvarligt kränker de mänskliga rättigheterna. I Pakistan sker exempelvis grava systematiska övergrepp mot de mänskliga rättigheterna som dödsfall i häkten, tortyr, utomrättsliga avrättningar, straffrihet och mycket mer. Till detta land exporterade Sverige under 2000-2005, vapen för 84 miljoner kronor. Att inte exportera till länder som kränker mänskliga rättigheter är inte enbart motiverat utifrån humanitära skäl. De grova kränkningarna riskerar även att hota en utveckling mot stabilitet i landet, ansåg arrangörerna.

Lars Ohly, partiledare för vänsterpartiet, var mycket tydlig i sitt anförande och krävde att Sverige omedelbart måste stoppa all export av vapen till diktaturer och krigförande länder.
- Det är rent hyckleri då politiker som Annicka Engblom och Annie Johansson, säger att de värnar om mänskliga rättigheter och sedan vill exportera till länder som kränker mänskliga rättigheter, sade Lars Ohly.
Annie Johansson (c), Annicka Engblom (m), Lennart Rohdin (fp) och Monica Green (s) menade att det inte är så svart-vitt utan att det handlar om sammanvägda bedömningar av kriterierna då det ska beslutas om vapenexport till ett land ska beviljas eller ej.
- Det är mycket att väga in och ta hänsyn till. I många ärenden står beslutet och väger och det är alltså inte helt tydligt och oproblematiskt om exporten ska beviljas eller inte. Men flertalet av ärendena beviljas, sade Lennart Rohdin (fp).
- Man måste försöka se en helhet kring vapenexporten och ta hänsyn till flera aspekter och göra avvägningar. Det är som en vågskål där man har mänskliga rättigheter i den ena skålen och europeiska säkerhetssamarbete i den andra, förklarade Annie Johansson (c).


Panelen. Från vänster: Annicka Engblom (m), Lars Ohly (v), Monica Green (s), Lennart Rohdin (fp), Annie Johansson (c) och Lars Ångström (mp).

Lars Ohly (v) och Lars Ångström, miljöpartistisk ledamot och i exportkontrollrådet, ansåg däremot inte att det finns några tolkningsvårigheter av kriterierna.
- Det är väldigt tydligt och lätt att få veta vilka länder som strider eller kränker de mänskliga rättigheterna. Det är bara att till exempel gå in på Amnestys hemsida, sade Lars Ångström.

Lars Ångström (mp) menade att vapenexporten inte nödvändigtvis behöver vara något negativt om de regler som satts upp i realiteten följdes.
- Det är ett ganska bra regelverk. Problemet är att det sedan inte följs.
Lars Ångström efterlyste bättre och tydligare mänskliga rättighetskriterier och att det alltid ska vägas in om mottagarlandet bekämpar fattigdomen i det egna landet.

För att lättare kunna avgöra om Sverige ska bevilja export till ett land eller inte, efterlyste Lennart Rohdin (fp) ett demokratikriterium som innebär att all export till diktaturer ska förbjudas.
- I dag är det för få kriterier och det är större risk att man därmed kommer fram till olika beslut. Med ett demokratikriterium blir det ännu tydligare, vilket leder till att risken för att olika beslut fattas blir mindre.
Både Annicka Engblom (m) och Annie Johansson (c) var dock osäkra om ett demokratikriterium skulle lösa tolkningsproblematiken och att det även finns olika tolkningmöjligheter kring detta kriterium.
- Att avgöra om ett land är en demokrati eller en diktatur ligger i betraktarens värderingar och är mycket subjektivt. Ett land som jag ser som en demokrati anser inte alltid andra vara en demokrati, sade Annie Johansson (c).
- Vad vi definierar som en demokrati eller inte är mycket svårt och bara i det här rummet finns det olika tolkningar, menade Annicka Engblom (m).

För fyra år sedan tillsatte regeringen en utredning om det svenska regelverket för vapenexport. Efter detta har ett betänkande lämnats som remissbehandlats och inom regeringskansliet har frågan sedan utretts vidare, men ingen proposition har ännu lagts i ärendet. Flera av de medverkande under seminariet var positivt inställda till att införa nya regler som bättre är anpassade till hur världen ser ut i dag och Monica Green (s) krävde att en ny lagstiftning måste införas. Kritikerna varnar för att nya regler kan innebära en liberalisering av vapenexporten där hänsyn till svenska näringspolitiska intressen får större tyngd.

Text och bild: Emelie Ring



Amnesty Press i Almedalen:

"Tortyrflyg i Visby"

"När tortyren är på entreprenad"

"Lika giftermål för alla?"


1

© Amnesty Press.
Citera gärna, men ange källan.

Artiklar i Amnesty Press representerar inte nödvändigtvis Amnesty Internationals åsikter.