ettan

2000-09-07


Motståndet mot dödsstraffet ökar i USA
NEW YORK. Dödsstraffet ifrågasätts allt mer i USA. Staten llinois har stoppat alla avrättningar på grund av brister i det juridiska systemet, allt fler amerikaner är emot dödsstraff och det amerikanska advokatsamfundet arbetar för ett nationellt moratorium, (tillfälligt stopp för avrättningar).

– Det är många faktorer som gör att fler och fler ser dödsstraffet med andra ögon. Att guvernör George Ryan införde ett moratorium i Illionois var den största händelsen, men både före och efter det har det hänt saker som gör att dödsstraffet ifrågasätts, säger Paula Bernstein på Death Penalty Information Center i Washington.

Den republikanske guvenören Ryan stoppade alla avrättningar efter en artikelserie i tidningen Chicago Tribune som visade att 13 av de som satt i dödscell i Illinois var felaktigt eller orättvist dömda. Enligt George Ryan har det juridiska systemet så allvarliga brister att det inte är säkert att de som avrättas verkligen är skyldiga till de brott de dömts för. Ryan är fortfarande för dödstraff och vill återuppta det efter att systemet har studerats och förbättrats.

Guvenör Ryans beslut att stoppa alla avrättningar har fått stor uppmärksamhet eftersom han är republikan och stödjer presidentkandidat George W Bush. Bush är i sin tur guvenör i den stat som avrättat flest personer sedan dödsstraffet återinfördes i USA 1976. Under Bushs tid har 141 människor fått dödliga giftinjektioner på fängelset i Huntsville, norr om Houston i Texas.

George W Bush har även lagt in ett veto mot bättre offentligt försvar för dödsdömda och när han gick till val 1994 var en av hans huvudfrågor att minska tiden från dom till avrättning, vilket har skett sedan han blev guvenör 1995.

Som presidentkandidat synas George W Bush i sömmarna och den 22 juni hade han TV-kameror från hela världen riktade mot sig i ett dödsstraffsfall. Gary Graham, en svart man som dömdes för mord efter att ha pekats ut av ett enda vittne, skulle avrättas. Utanför fängelset i Huntsville protesterade tusentals människor mot avrättningen.

– Anledningen till att media bevakade fallet så intensivt var att det fanns en förhoppning om att Grahams fall skulle belysa George W Bushs åsikter, men han hade inget val, enligt professor Paul Robinson.

De flesta guvenörer kan ändra ett straff från dödsdom till livstid men Texas guvenör har inte den möjligheten. Det enda Bush gjorde var att på en direktsänd presskonferens säga att lagen har följts och han var övertygad om att rättvisa var skipad.

Pastor Jesse Jackson var en av de som protesterade och han bevittnade avrättningen. Efteråt berättade han att Gary Graham in i det sista hävdade att han var oskyldig och att han kämpade febrilt när han spändes fast vid bristen där han fick den giftinjektion som får lungorna att kollapsa och hjärtat att stanna.

Frågan om dödsstraffet fick ytterligare uppmärksamhet i juli när det amerikanska advokatsamfundet, ABA, fick en ny ordförande, Martha Barnett. Hon förklarade snabbt att ett nationellt moratorium var en av de viktigaste frågorna som förbundet skulle arbeta med under hennes tid.

– Möjligheten att vi avrättar oskyldiga människor är motbjudande för oss alla. Som advokater har vi ett ansvar att se till att lagen följs rättvist och lika för alla, säger Martha Barnett.

Själv säger hon sig vara en ”motsträvig dödsstraffsförespråkare” och ABA som organisation har ingen generell dödsstraffspolicy. Ett moratorium ska införas tills det kan bevisas att den som döms till döden behandlas rättvist, har fått tillfredssställande offentligt försvar och inte blivit diskriminerad för sin ras enligt ABA. Samfundet har drygt 400 000 medlemmar och anses vara en viktig opinonsbildare inom det jurdiska systemet.

Stödet för dödsstraff är 64 procent i USA enligt den senaste undersökningen som gjordes i juli. Det är den lägsta siffran på 19 år, men stödet varierar i olika delstater.
I februari gjordes en opinionundersökning där bara 52 procent av de tillfrågade sade sig stödja dödsstraffet om alternativet var livstids fängelse utan chans till villkorlig frigivning.

– Det har alltid varit mellan 25 och 30 procent av USAs befolkning som har motsatt sig dödsstraff. Nu har motståndarna blivit mer högljudda, säger professor Paul Robinson och tillägger att allt fler ifrågasätter hur dödsstraffssystemet tillämpas.

Ett av huvudargumenten mot dödsstraff är bristerna inom det juridiska systemet och i juni kom en studie som bekräftade att det begås allvarliga misstag i dödsstraffsrättegångar. Genom att studera alla dödsstraff som utdömdes mellan 1973 och 1995, närmare 5 000 fall, har juridikprofessorn James S. Liebman kommit fram till att när fallen omprövades hade närmare sju av tio domar allvarliga fel.

– Systemet innehåller så många misstag att det tar tre juridiska genomgångar att upptäcka dem, vilket lämnar stora tvivel om vi hittat alla fel, enligt professor Liebman som arbetar vid Columbia University i New York.

De tre vanligaste misstagen är inkompetenta försvarsadvokater, tjänstefel från åklagaren (ofta undanhålls bevis på oskuld) och felaktigt instruerade jurymedlemmar.

– Inom dödsstraffssystemet står både människors liv och samhällets ordning på spel, trots det har systemet i årtionden varit fullt av större brister än vi skulle tolerera i betydligt mindre allvarliga fall, förklarade professor Liebman när rapporten kom.

De som är dödsdömda i USA riskerar också att hamna i en absurd Moment 22 situation när fallen ska omprövas. Bara två av de 38 stater som tillämpar dödsstraff tillåter att försvaret använder den senaste DNA-teknologin, trots att 72 människor de senaste åren har friats tack vare DNA-tester. Av dem var åtta dödsdömda.
Frågan om testernas vara eller icke vara fick ny glöd i juni när Texasguvenören
George W Bush timmarna innan Ricky McGinns avrättning stoppade den för att invänta FBIs tester. Ricky McGinn dömdes 1995 för våldtäkt och mord på sin 12-åriga styvdotter två år tidigare.

En del av testerna visade i juli att de könshår som hittats i den unga flickan tillhörde McGinn eller en släkting på flickans mammas sida.
Resultatet från spermatesterna, som är mer precisa men inte är klara ännu, skulle kunna bevisa att McGinn inte våldtog flickan. Det skulle i sin tur innebära att han inte riskerar dödsstraff utan får livstids fängelse för mord.

Förutom de 38 stater som har dödsstraff kan även den federala staten döma människor till döden. Det är 40 år sedan den amerikanska staten avrättade någon, men USA byggde nyligen en ny dödskammare i Terre Haute, Indiana.

Den 5 augusti i år skulle Juan Raul Garza ha spänts fast på britsen för att få en giftinjektion, men avrättningen har skjutits upp av president Bill Clinton. Anledningen är att det inte finns någon möjlighet för federalt dödsdömda att ansöka om nåd, något de som är dömda i enskilda stater kan göra.

Nu ska justitiedepartementet utforma riktlinjer för hur en nådeansökan ska gå till. Presidenten sade sig dessutom vara oroad över att systemet slår extra hårt mot svarta och latinamerikaner vilket Juan Raul Garzas advokater hävdar och justitiedepartementet för tillfället utreder. Av de 22 federalt dödssdömda är 16 svarta, fyra vita, en asiat och en latinamerikan.

Juan Raul Garza dömdes för sju år sedan för att ha beordrat morden på tre män som sålde narkotika åt honom. Han kan komma att avrättas tidigast den 12 december, efter presidentvalet. En av anledningarna sägs vara att president Clinton vill undvika att avrättningen kommer i medias strålkastarljus under vice president Al Gores valkampanj.
Den ökande uppmärksamheten kring dödsstraffet glädjer dödsstraffsmotståndarna i USA.

– Människor lyssnar till personer som guvenör Ryan. Även om han och andra som ifrågasätter dödsstraffet inte är motståndare så får vi åtminstone igång en diskussion om hur sjukt och korrupt systemet är, säger Maria Telesco, amnestymedlem och aktiv dödsstraffsmotståndare i Fresno, Kalifornien.

Text: Annelie Anderssson Illustration: Christer Themptander

Alla reportage



© Amnesty Press.

Citera gärna, men ange källan.

Artiklar i Amnesty Press representerar inte nödvändigtvis
Amnesty Internationals åsikter.