ettan

Läst & sett


Det moderna mördandet

»Folkmordens historia«
Kristian Gerner och
Klas-Göran Karlsson
Atlantis

»En nödvändig förutsättning för att förebygga folkmord är att förstå och förklara varför de förövats«. Det konstaterar Kristian Gerner och Klas-Göran Karlsson i Folkmordens historia, en bred översikt över det förra seklets grövsta skändligheter där miljoner människor dog, inte på grund av nycker hos sjuka ledare eller på grund av ondska. De mördades i ett rationellt handlande, där specifika mål skulle uppnås.

FN:s folkmordskonvention från 1948 ger en juridisk ram åt begreppet folkmord, men den gör att vissa former av systematiska massmord faller utanför konventionen. Likaså kan det vara svårt att bevisa att det funnits en avsikt att begå folkmord. Gerner och Karlsson vill därför vidga begreppen.
I boken redogör författarna detaljerat för tre fall under 1900-talet; Folkmordet på armenierna 1915 i det osmanska riket, nazisternas förintelse av judarna i Europa och terrorn i det kommunistiska Sovjetunionen fram till 1953 där de argumenterar för att till exempel massmorden på kulakerna, de självägande bönderna, bör ses som en typ av kategorimord som hör hemma i begreppet folkmord.

Mer kortfattat behandlas folkmordet på herero i Tyska Sydvästafrika (nuvarande Namibia) och kung Leopold II:s skräckvälde i Kongo. Från efterkrigstiden har de valt Kambodja, Rwanda, Bosnien och Tjetjenien. I dessa fall blir beskrivningen dessvärre väl kortfattad och innehåller både slarvfel och förenklingar som stör framställningen.

Gerner och Karlsson har skrivit en bok som delvis rör sig på ett akademiskt plan, vilket ibland kan vara svårtillgängligt för läsaren. Men de har också gjort en briljant historieskrivning där läsaren får ta del av den diskussion som har förts i årtionden om folkmorden i det osmanska riket, Nazityskland och Sovjetunionen. När det gäller armenierna redogör de för hur förnekelsens skuggor fortfarande vilar tungt över dagens Turkiet som krampaktigt förnekar det som hände för 90 år sedan.

I Tjetjenien fortsätter kriget, drygt 60 år efter att Stalin lät deportera hela befolkningen. På Balkan lever historiska myter vidare som kan skapa grogrund för nya massmord i framtiden. Och i Sverige fortsätter debatten om vad vi egentligen gjorde och inte gjorde under andra världskriget. Den här boken är med andra ord inte enbart en tillbakablickade historieskrivning. Den handlar dessvärre om vår tid.

Ulf B Andersson

© Amnesty Press. Citera gärna, men ange källan.
Artiklar i Amnesty Press representerar inte nödvändigtvis Amnesty Internationals åsikter.