OS med förhinder
Olympiska spel är en gigantisk global folkfest. För värdlandet är det chansen att visa sina bästa sidor, även om den ekonomiska insatsen inte alltid ger det beräknade klirret i kassakistan när spelen är över och TV-kamerorna har släckts. Runt om i världen samlas människor vid TV-apparater för att jubla eller lida med sitt lands idrottare och idrotten har en förmåga att ena till och med länder i inbördes konflikter.
Idrottshändelser utspelas dock inte i något vakuum. Matcherna, loppen och hoppen finns i ett sammanhang där stora företagsinsatser, nationella intressen och global politik är en sammanflätad väv. Några naiva röster försöker ibland framhäva den obsoleta åsikten »Idrott och politik hör inte ihop« men de kan knappast tas på allvar.
Däremot bör dubbelmoralen när det gäller kraven på idrottens ställningstaganden diskuteras på allvar. Varför ska en svensk idrottare tala om avrättningar i Kina och varför ska OS-invigningen bojkottas när ingen vill ställa samma krav på Ericsson, som i samband med Fredrik Reinfeldts Kinaresa i april passade på att få två stora order på den kinesiska mobilmarknaden värda över 8 miljarder kronor?

Den 4 juni har det gått 19 år sedan stridsvagnarna skickades ut för att slå ner protesterna på Himmelska fridens torg i Peking. Fortfarande är krossandet av studentrörelsen och den gryende självständiga arbetarorganiseringen 1989 tabu i dagens Kina. Journalisten Shi Tao sitter fortfarande fängslad sedan han 2005, med bistånd från internetleverantören Yahoo, dömdes till tio års fängelse. Shi Taos brott var att han till en utländsk hemsida hade förmedlat kommunistpartiets instruktioner till sin tidning Dangdai Shang Bao med varningar om vad som inte fick skrivas på 15-årsdagen av 4 juni-massakern.

I april i år dömdes människorättsaktivisten Hu Jia till tre och ett halvt års fängelse för »omstörtande verksamhet«. Hans fall har uppmärksammats över hela världen och Amnesty pekade på att domen var ett svek mot de löften om förbättringar när det gäller mänskliga rättigheter som Kina gav 2001 när landet tilldelades sommar-OS.

Kina har med sin kapitalistiska ekonomi genomgått en snabb förvandling de senaste årtiondena. Kommunistpartiets maktmonopol är dock fortfarande orubbat och människorättsbrotten är omfattande. Om de kinesiska myndigheterna och Internationella olympiska kommittén hade trott att världen skulle glömma MR-frågorna så har de senaste månadernas händelser visat att de hade fel.
Amnesty är en av de aktörer som idag arbetar för att OS-festen inte får skymma de grova övergrepp på mänskliga rättigheter som äger rum i Kina. I Sverige kommer årets sommarkampanj att ha Kina som tema och med start 8 augusti kommer Amnesty i samarbete med Aftonbladet att varje OS-dag informera Sportbladets läsare om verkligheten utanför tävlingsarenorna. Och när de sista medaljerna är utdelade kommer Amnestys Kinaarbete att fortsätta.
Ulf B Andersson

© Amnesty Press. Citera gärna, men ange källan.
Artiklar i Amnesty Press representerar inte nödvändigtvis Amnesty Internationals åsikter.