ettan

Fatta pennan


Kambodja, Syrien och Bosnien

Kambodja:
117 familjer tvångsvräkta

Den 20 april blev hundratals bybor i Mittapheap 4 i kuststaden Sihanoukville hemlösa när de vräktes och hemmen för 117 familjer förstördes. Polisen använde övervåld under aktionen och åtskilliga personer på bägge sidor skadades.

På morgonen den 20 april omringades hela samhället av säkerhetsstyrkor och våldsamma sammandrabbningar utbröt. Invånare använde machetes och flaskor för att försvara sina hem medan polisen sköt skott i luften och skingrade människor med vattenkanoner.

Många av de tvångsvräkta familjerna lever nu längs vägkanten, berövade sin utkomst som fiskare och strandförsäljare. Amnesty anser att tvångsvräkningarna strider mot FN-konventionen om Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som Kambodja har anslutit sig till.

Skriv till
Heng Samrin
President of the National Assembly
Samdech Sothearos Blvd
Phnom Penh
Kambodja
Fax: +855 23 217 769

Dear President of the National Assembly,
As a member of Amnesty International I would like to express my deep concern about the 117 poor and marginalized families that were forcibly evicted from their homes in Mittapheap 4 on 20th April 2007. It is vital that the authorities ensure that the families that were made homeless are provided, without delay, with emergency relief including shelter, food, water and access to medical assistance.
It is also vital that the authorities ensure that they are provided with permanent accommodation as soon as possible.
Another matter of great concern is the information received by Amnesty concerning reports that the police used excessive force during the evacuations. This serious matter calls for a full, effective and independent enquiry.
Those responsible should be brought to justice, and the findings of the enquiry made public.

Yours respectfully,

Datum: Kontakta Amnesty Press om du tänker skriva efter 12 juni.


Syrien:
MR-försvarare dömd till fem år

Den 24 april dömdes advokaten och MR-försvararen Anwar al-Bunni till fem års fängelse för att ha »spridit falsk information i syfte att skada staten«. Domen kom som en chock för dem som närvarade i rättssalen, däribland ett antal representanter för utländska ambassader i Damaskus. Anwar al-Bunni mottog domen med ett sarkastiskt leende och sade inför rätten:
– Jag vill tacka alla för deras stöd, speciellt de som har gjort sig besväret att närvara vid denna politiska rättegång. Jag är väldigt stolt över deras stöd i frågan om politiska fångar och samvetsfångar.

Anwar al-Bunni är chef för Damaskus-centret för juridiska studier och var också ledare för ett center för mänskliga rättigheter som fick stöd från EU. Detta center stängdes av de syriska myndigheterna strax efter att det hade öppnats i mars 2006. Även författaren Michel Kilo och den tidigare samvetsfången Mahmoud ’Issa står inför rätta och den rättegången skulle fortsätta senare i maj.
(PS: De dömdes den 13 maj till tre års fängelse vardera)

Skriv till
His Excellency Bashar al-Assad
Presidential Palace
al-Rashid Street
Damascus, Syrien
Fax: + 963 11 332 3410
(Det kan vara svårt att komma
fram på fax)

Your Excellency,
As a member of Amnesty International I must express my deep distress about the sentencing of Anwar al-Bunni to five years imprisonment for his legitimate human rights work. I call for him to be released immediately and unconditionally, together with Michel Kilo and Mahmoud ’Issa.
It is important to remind the authorities that as a state party to the UN Convention against Torture and other ill-treatment they are obliged to investigate credible reports of torture and other ill-treatment. It is also vitally important to make enquires about what, if any, steps have been taken into investigating reports that Anwar al-Bunni was subjected to beatings and other inhuman treatment both by and in the presence of prison guards.

Yours respectfully,

Datum: Kontakta Amnesty Press om du tänker skriva efter 13 juni.


Bosnien:
Avskedade på etnisk grund

Under kriget i Bosnien-Hercegovina 1992– 1995 avskedades tusentals människor från sina arbeten på etnisk grund. Ett drygt årtionde senare är etnisk diskriminering fortfarande utbredd på arbetsplatserna. Myndigheterna och företagen i Republika Srpska, den ena av de två entiteterna i Bosnien, gör alldeles för lite för att uppmuntra minoritetsåtervändande. Utan tillgång till arbete och ekonomisk säkerhet är det svårt för dem som flydde från sina hem att återvända och bidra till återuppbyggandet av multietniska samhällen.

Skriv till
Minister for Labour and Veterans
Bosko Tomiç
Vuka Karadia 4
78000 Banja Luka
Republika Srpska
Fax: +387 51 331 652

Dear Minister Tomiç,
I am writing to express my concern about widespread ethnic discrimination in employment in Bosnia and Herzegovina, both during and after the 1992–95 war. As well as being a serious violation of the economic, social and cultural rights of the workers, ethnic discrimination in employment also poses one of the main obstacles to the sustainable and dignified return of refugees and internally displaced persons back to communities in which they will be in a minority.

I am particularly concerned about discriminatory practices against former employees of the Ljubija mines near Prijedor. These are outlined in Amnesty International’s report Bosnia and Herzegovina: Behind closed gates – ethnic discrimination in employment (EUR 63/001/2006, 26 January 2006). They included arbitrary dismissals on ethnic grounds during the war, and continuing denial of employment.

Discrimination on any grounds is explicitly and clearly prohibited by international conventions to which Bosnia and Herzegovina is party, including the International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights. It is also prohibited by law in Republika Srpska.

I therefore urge the Republika Srpska authorities to take all necessary measures to eliminate ethnic discrimination and to promote the safe, sustainable and dignified return of minority refugees and displaced persons.
Yours sincerely,

Datum: Kontakta Amnesty Press om du tänker skriva efter 13 juni.


© Amnesty Press. Citera gärna, men ange källan.
Artiklar i Amnesty Press representerar inte nödvändigtvis Amnesty Internationals åsikter.