Inget svenskt stöd till Västpapua


Den 10 maj rapporterade Vanuatu Daily Post att regeringen i det lilla Stilla havslandet officiellt uttalat att Vanuatu stödjer Västpapuas rätt till självbestämmande.

Regeringen, som leds av Ham Lini, har fått kritik för att ha varit otydlig i sin politik när det gäller Västpapua. I uttalandet betonas att Vanuatu har diplomatiska förbindelser med Indonesien, men att Vanuatu fortsätter att stödja Västpapuas rätt till självbestämmande.

Vanuatu, som fram till 1980 var en brittisk-fransk koloni under namnet Nya Hebriderna, är det land i världen som gått längst i stödet till Västpapua.
Den tidigare nederländska kolonin blev 1969 en del av Indonesien sedan FN godtagit den parodi på den utlovade folkomröstningen om områdets framtid som Indonesien genomförde. I stället för att låta papuanerna rösta handplockades drygt 1 000 personer som enhälligt begärde anslutning till Indonesien.

Kravet på att FN ska arbeta för en ny folkomröstning har fått ökat stöd runt om i världen de senaste åren. I den svenska riksdagen har miljöpartisterna Lotta Hedström och Gustav Fridolin och socialdemokraten Luciano Astudillo motionerat om att Sverige ska verka för en ny och rättvis folkomröstning, där Västpapuas invånare ges möjlighet att avgöra om landet ska bli självständigt eller fortsätta tillhöra Indonesien.

Något gehör för de tankegångarna fick dock inte motionärerna i riksdagens utrikesutskott som den 4 maj presenterade sitt betänkande »En svensk Asienpolitik«.

Utskottet konstaterar att det i Indonesien pågår svårlösta regionala konflikter och att det i Västpapua »gäller strävanden efter självständighet«. Utskottet stöder dock »Indonesiens territoriella integritet« och anser att »en lösning av konflikten bör bygga på de lagar om särskild autonomi som stiftats«.

– Sverige försöker bidra till en positiv utveckling av de mänskliga rättigheternas efterlevnad i Papua genom dialog med den indonesiska regeringen och genom stöd till utvecklingen av rättsväsendet och civilsamhället, konstaterar utrikesutskottet i sitt betänkande.

Ulf B Andersson

    © Amnesty Press. Citera gärna, men ange källan.
    Artiklar i Amnesty Press representerar inte nödvändigtvis Amnesty Internationals åsikter.