ettan

2007-12-17


Bloggare lever farligt i Egypten


Dalia Ziada arbetar för att hennes vän Karim Amer ska friges. Foto: Olof Jönsson


Den 7 november 2006 greps den egyptiske bloggaren Karim Amer. Han dömdes sedan till fyra års fängelse för åsikterna på sin personliga blogg.
– De ville tysta honom precis som de vill tysta alla andra som talar illa om Egypten. Det är deras sätt att döda det fria ordet, säger Karims vän Dalia Ziada.


Dalia Ziada tittar ut genom fönstret på sitt kontor. Utanför blåser en torr vind och Kairos sandgula förorter breder ut sig mot horisonten. När Karim Amer kallades till förhör gick hans första telefonsamtal till henne. Dalia Ziada ser bedrövad ut när hon minns den dagen.
– Karim ringde mig för att jag arbetar med mänskliga rättigheter. Han berättade att han skulle förhöras om åsikterna på bloggen. Jag ordnade en advokat till honom men Karim kom aldrig tillbaka.

Istället dömdes Karim, efter tre månader i häkte, den 22 februari till fyra års fängelse för att ha förolämpat Egyptens president och smädat islam. Domen var kulmen på en lång tid av trakasserier som kostat honom hans familj, hans utbildning och slutligen hans frihet. Karims fall är komplicerat. Efter att ha vuxit upp i en strängt religiös familj antogs han till juridikstudier vid universitetet som drivs av Al Azhar-institutet i Kairo. Anrika Al Azhar sägs vara det äldsta lärosätet i arabvärlden och är den främsta religiösa institutionen i Egypten.

Men Karim upprördes av det han uppfattade som hyckleri och korruption inom organisationen där han studerade och valde att ge uttryck för åsikterna i sin blogg. Han ifrågasatte de religiösa institutionernas uttalade stöd för president Hosni Mubarak och menade att det politiska livet borde skiljas från det religiösa. Karim kritiserade också islam, sin egen strängt religiösa uppväxt och skrev att han var ateist.
Han skrev om islam, om sin egen religion. Det var hård kritik men det var hans åsikter och han valde att uttrycka dem, säger Dalia Ziada och häller upp sött te i höga glas.
Hon skakar på huvudet när hon berättar att Karim inte bara utreddes och uteslöts från sin utbildning. Universitetet gjorde också en anmälan till åklagaren, en anmälan som ledde till häktning, åtal och fängelse.
Regeringen fängslade honom för att tysta honom. Fyra år för någonting han skrev om islam och om presidenten. Det går inte att föreställa sig.

Dalia Ziada är säker på att orsakerna bakom hans fängelsedom är rent politiska, att Karim fängslades för att han förolämpat presidenten och att religionen bara användes för att vända människor mot honom.
– Regeringen säger till folket att de fängslade honom för att han smädade islam. Folk här är väldigt troende och skulle aldrig stödja någon som uttryckt förakt för deras religion. Men i själva verket fängslades Karim för att han diskuterade presidenten och presidentvalet.
Den egyptiska regimen befinner sig i en känslig fas. President Hosni Mubarak, som styrt sedan 1981, är snart 80 år gammal och många tror att hans son Gamal förbereds för att ta över presidentposten.
Dalia Ziada tittar ut på duvorna som kuttrar i duvslaget på grannhusets tak. Hon är övertygad om att det är den framtida tronföljden som gjort att regeringen nu stramat åt yttrandefriheten och ökat trycket på bloggare och journalister.
Regeringen förbereder någonting. Men de är rädda för folket och därför vill de att folket ska känna skräck för dem. Karim var den första bloggaren som fängslades men andra har senare fått samma behandling, säger Dalia Ziada.

Tidigare i år greps en bloggare knuten till den förbjudna islamistiska organisationen Muslimska brödraskapet, en av de starkaste oppositionsgrupperna i Egypten. Åsiktsmässigt är rörelsen Karims motpol men uppfattas som ett stort hot av regimen. För närvarande riskerar också flera redaktörer och krönikörer fängelse efter att ha diskuterat presidentens hälsa – ett känsligt ämne för ett styre som inte vill diskutera vad som händer efter ledarens död.
Dalia Ziada läppjar på sitt te. Hon fruktar att trakasserierna kommer att trappas upp efterhand som den dagen drar närmare. Samtidigt gör teknologin det allt svårare för regimen att kontrollera informationen i landet.
De är rädda för internet, rädda eftersom hela världen öppnas upp och vi kan få information om vad som helst. Samtidigt kan vi berätta för hela världen vad som händer här i Egypten och det skrämmer regimen.



Amnesty och andra grupper demonstrerade den 15 februari i London för att
kräva att den första bloggaren som fängslats i Egypten skulle friges. En vecka senare dömdes Karim Amer till fyra års fängelse. Foto: AI


Friheten på internet har på så sätt blivit både mål och verktyg för kampen. För att hjälpa Karim bildade hans vänner ett nätverk vars förgreningar spred sig till andra länder. Aktivister i hela världen arbetar för Karims frigivande och hoppas att världen ska få upp ögonen för den egyptiska regimens brott mot de mänskliga rättigheterna.
Aktivisterna är unga människor från länder i Mellanöstern. De flesta är muslimer och Dalia Ziada tror inte att någon av dem instämmer i Karims åsikter om islam. Ändå väljer de att kämpa för hans frigivande.
– Många känner för honom. Han är tjugo år gammal och har fängslats för något han skrev. Det är fruktansvärt och gör att folk får panik, oavsett om de håller med honom eller inte.
Ett trafikflygplan som lyft från Kairos flygplats passerar på låg höjd över huset. Fönstren skakar och duvorna lyfter som ett grått moln från taket på huset bredvid. Dalia Ziada suckar.
Själv stödjer jag inte heller Karim för att jag delar hans åsikter. Jag är troende muslim och väldigt stolt över min religion. Han vände sig mot islam och mot profeten. Men det är hans åsikt och jag diskuterar gärna den med honom. Jag vill inte sätta honom i fängelse. Även om jag tror på islam så tror jag först och främst på mänskliga rättigheter.

Karims kritik av islam gör situationen svår. Sedan han uttalat sig kränkande om religionen och öppet sagt sig vara ateist tror Dalia Ziada inte att han kommer att kunna bo kvar i Egypten när han friges. Risken att någon ska skada honom är för stor.
– Det är det som gör allt så svårt. Han har inte bara fängslats utan förskjutits av sin familj. Hans far, mor och syskon har alla vänt sig mot honom.
Hon tittar ner. I knäet håller hon sitt tomma glas med båda händerna.
Hans egen far har sagt att Karim borde dödas för det han skrivit, att han är en otrogen som måste dö. Hans egen son, för något han skrev på internet. Om det hände mig skulle jag ta livet av mig.

Dalia Ziada har inte fått besöka sin vän. Hon har skickat tolv brev men inget av dem har kommit fram. Kampen har också lett till att hon själv blivit åtalad och tvingas tänka över allt hon skriver.
Jag bloggar också. Men jag är rädd för trakasserier och ibland låter jag bli att skriva något för att jag inte vill sluta som Karim. När jag skrev en dikt åt honom på min blogg väckte en domare åtal mot mig för att jag smädat islam. Jag? Jag är ju muslim.
Hon tittar ut genom fönstret igen och berättar att Karim aldrig var rädd för att uttrycka sina åsikter. Även när han visste att det skulle få människor att vända sig mot honom.
Han frågade mig en gång varför han skulle behöva dölja vad han tyckte och sade att han inte var rädd för någon. Så han höjde rösten och skrev på internet. Sedan kom de och tog honom.


Text: Olof Jönsson


Fakta/ Free Kareem

Den internationella kampen för att Karim Amer, eller Abdelkarim Narim Soliman, som han egent-ligen heter, ska friges kretsar kring sajten www.freekareem.org. Sajten sköts av ett tiotal personer varav de flesta är muslimska kvinnor.
Mellan 500 och 3 000 personer besöker sajten varje dag. I april fick ett rekord på 34 000 besökare servrarna att krascha.
Kampanjtaktiken är att skapa uppmärksamhet i media genom demonstrationer av olika slag.

Olof Jönsson


Alla reportage



© Amnesty Press.

Citera gärna, men ange källan.

Artiklar i Amnesty Press representerar inte nödvändigtvis
Amnesty Internationals åsikter.