ettan

Läst & sett


Det omstridda Tibet




»Tibet och den svenska tystnaden. Tibets politiska status och Sveriges ståndpunkt.«
Katrin Goldstein-Kyaga. Amaryllis

Trots att det snart är 60 år sedan Tibet blev en del av den kinesiska folkrepubliken och drabbades eller gynnades – synsätten skiljer sig åt – av den maoistiska moderniseringen, så är Tibetfrågan ständigt aktuell. De våldsamma protesterna i Lhasa i mars, den kinesiska repressionen och hoten från otåliga exiltibetaner om att ta till vapen, visar att det är långt kvar till en lösning.

I Sverige finns numera ett brett engagemang och den svenska regeringen vågar ta emot Dalai Lama när han besöker Stockholm.
Det var annorlunda förut, påminner Katrin Goldstein-Kyaga i Tibet och den svenska tystnaden. Hon är själv aktiv i stödarbete för Tibet men har ändå lyckats förhålla sig någorlunda neutral i sin framställning. Hon pekar på att Tibet från 1913 hade de facto självständighet, men när Kina 1950 invaderade Tibet var det ingen i FN som lyssnade på tibetanernas vädjan om hjälp. Efter upproret 1959 antog FN:s generalförsamling en resolution om Tibet och Sverige röstade för.
När frågan åter kom upp 1965 lade Sverige ned sin röst. Goldstein-Kyaga har inte lyckats få tillgång till alla handlingar i utrikesdepartementets arkiv, men drar slutsatsen att Sverige har en pragmatisk inställning till folkrätten och det är inte svårt att dra paralleller till frågor som Sveriges inställning till Baltikum 1988–91 eller olösta frågor som Västpapua och Västsahara.

Hennes bok är en aptitretare och fungerar som en intresseväckande bakgrund till dagens händelser. Det är bara att hoppas på vidare forskning i frågan.

Ulf B Andersson


    © Amnesty Press. Citera gärna, men ange källan.
    Artiklar i Amnesty Press representerar inte nödvändigtvis Amnesty Internationals åsikter.