26 januari 2009

Debatt till minne av Fadime Sahindal
0

Salen är fullsatt och publiken engagerad när UNIFEM Sverige och Varken Hora Eller Kuvad bjöd in till debatt kring hedersrelaterat våld och förtryck. ”Skall man i ett demokratiskt samhälle kunna förebygga diskriminering, förtryck, hot och våld mot barn och ungdomar i namn av en kollektivistisk hedersetik?” Det är frågan som deltagarna har samlats för att diskutera i debatten, som hålls till minne av Fadime Sahindal, som sköts ihjäl av sin far den 21 januari 2002.

Bengt Westerberg, ordförande för Svenska Röda Korset, förklarar det han anser vara de unika inslagen i hedersrelaterat våld:
- Värdet i sexuell renhet, kollektivets och familjens vilja framför individens. Dessa inslag är inte unika, men att våldet belönas, genom anseende och heder, det är unikt.

En av huvudfrågorna som tas upp är hur diskussionen kring hedersrelaterat våld och förtryck ser ut i svenska medier. Nicklas Keleman, före detta handläggare på Dialogprogrammet, säger att det inte existerade någon debatt före 2001:
- Ingen ville koppla hedersvåld till en viss kultur, och den som gjorde det blev kallad rasist.

Rädda Barnens Dialogprogram har som syfte att engagera män och pojkar i jämställdhetsarbete.

Från vänster: Nyamko Sabuni, Inger Ashing, Amineh Kakabaveh, Lise Bergh och Bengt Westerberg.

Nicklas Keleman menar att många inte vågar föra den här debatten.
- Det finns progressiva invandrarorganisationer som talar om de här frågorna, men de är små, påpekar han. Var är de större organisationerna, som Rädda Barnen och Amnesty? De har stor förmåga att rikta uppmärksamhet mot de här problemen och föra ut debatten i pressen. Medierna är den tredje statsmakten, det är med hjälp av dem som man kan förändra.

Nicklas Keleman beskriver den debatt som följt integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabunis uttalanden i frågan som ”miserabel”.

Nyamko Sabuni hade bland annat sagt att hon ville förbjuda så kallade mödomshinneoperationer. Det är en operation som utförs på mödomshinnan så att kvinnan blöder på bröllopsnatten, något som maken och familjen sedan tar som en försäkran om att kvinnan var oskuld när hon gifte sig.

Nyamko Sabuni skrev, i en artikel för Svenska Dagbladet den 7 november 2008, att både privata och offentliga vårdgivare, genom att utföra dessa operationer, hjälper till att ”upprätthålla hedersförtrycket”.

I en debattartikel, 8 november i Svenska Dagbladet 2008, skrev Nalin Pekgul, ordförande för det socialdemokratiska kvinnoförbundet, att få tjejer genomgår dessa operationer. Hon påpekar att de som gör det hamnat i en desperat situation och att ”vårdpersonalen ser det som en utväg för att rädda hennes liv”.

Enligt Nalin Pekgul visade Nyamko Sabunis artikel att hon saknar kunskaper om hederskulturen. Vidare anklagade hon även ministern och folkpartiet för att gå
”främlingsfientliga krafter till mötes”.

- Feminister har sagt att jag är okunnig i dessa frågor för att jag inte kallar mig feminist, säger Nyamko Sabuni. Jag skulle gärna vilja se ”elitfeministerna” ägna sig åt den här debatten, vad är de rädda för?


Nima Daryamadj och Dilsa Demirbag-Sten, kvällens moderatorer.

- Det finns invandrare som blir förolämpade för att den här debatten råkar träffa just invandrare, säger Bengt Westerberg. Men bara en liten del, påpekar han.
- Och det finns feminister som säger att allt tal om hederskulturer tar bort uppmärksamhet från det patriarkala våldet, något som också existerar i Sverige, men detta är inte sant.

Även Amineh Kakabaveh, ordförande för Varken Hora eller Kuvad, menar att det är viktigt att kunna prata om dessa frågor utan att bli anklagad för rasism. Hon vill även att debatten ska breddas:
- Detta är något som drabbar folk över hela världen oavsett religion. Och det handlar inte bara om mord, utan om kvinnlig könsstympning, manlig omskärelse, arrangerade äktenskap och operation av mödomshinnor.

Vad gäller lösningar på de här problemen talar Nyamko Sabuni bland annat om att skärpa vissa lagar som gör det möjligt för barn att giftas bort.
- Jag vill ta bort den dispens som tillåter barn under 18 att gifta sig, säger hon.

Hon talar även om så kallade virtuella kliniker på internet dit unga flickor kan gå för att söka hjälp anonymt. Hon vill även att till exempel lärare ska utbildas så att de bättre kan hjälpa utsatta pojkar och flickor.

Lise Bergh, generalsekreterare för Amnesty, anser att det är viktigt att öka kunskapen hos dem som har direkt kontakt med dem som utsätts för hedersförtryck. Det gäller till exempel poliser och sociala myndigheter. Hon påpekar att Fadime Sahindal inte fick hjälp när hon blev hotad av sin familj.

Andra åtgärder som föreslås är att ändra på SFI-undervisningen (svenska för invandrare) så att den även inkluderar lektioner om barns och kvinnors rättigheter.
- När jag kom till Sverige och gick SFI så fick vi bara lära oss om blommor, fåglar och landskap och om allemansrätten, säger Amineh Kakabaveh. Med all respekt så var den verkligen usel, man borde lära sig om jämställdhet och om barns rättigheter.

- SFI-undervisningen är viktig för att den är en första kontakt med det svenska samhället, anser Inger Ashing, ordförande för Rädda Barnen. Sverige är inte isolerat, människor flyttar och med dem ideer och tankar. I Sverige har vi till exempel haft en lag mot barnaga sedan 1979, men 97 procent av världen har inte någon sådan lag. Därför är det viktigt att sådana frågor tas upp i SFI-undervisningen.


Nyamko Sabuni med Bengt Westerberg i pausen. Foto: Jasin Abdulssmed.

När det blir dags för publiken att ställa frågor så är det en kvinna som undrar hur man kan öka kvaliteten i utbildningen till invandrarorganisationer. Hon menar att det kan vara svårt att komma åt äldre människor men att unga fortfarande går att påverka.

- Det kan vara svårt att lära gamla hundar att sitta, menar Bengt Westerberg. Men de som gör sig skyldiga till hedersrelaterat våld är medvetna om att de gör fel, det ser man i hur de efteråt ändrar sina historier för polisen, det är ändå ett steg åt rätt håll.

Nyamko Sabuni lämnar salen innan publiken börjar ställa sina frågor och hennes frånvaro märks när någon ställer en fråga som berör arbetsmarknadspolitik. Frågeställaren vill veta vad som görs för att invandrare ska komma ut på arbetsmarknaden och hur viktigt det är för integrationen med jobb och utbildning.

Ingen av de medverkande vill uttala sig om specifika inslag i arbetsmarknadspolitiken, men Amineh Kakabaveh anser att det finns en koppling mellan dem som gör sig skyldiga till hedersrelaterade våldsbrott och faktorer som klass och utbildningsnivå.

Hon påpekar att Fadime Sahindals pappa hade bott i Sverige i över 20 år innan han sköt henne, men att han under hela den tiden varit utanför det svenska samhället.

Trots att moderatorerna, Dilsa Demirbag-Sten och Nima Daryamadj, ber publiken att inte hålla anföranden är det just det som de flesta gör när de får ordet. En kvinna talar om att regeringen är för fega när det gäller att lagstifta kring hedersrelaterade brott, hon anser att man inte behöver göra en massa undersökningar och sammanställa en mängd statistik för att stifta lagar. Ett humoristiskt anförande som publiken applåderade åt.

En annan man talar upprört om omskärelse av små pojkar, för att sedan ge ordet till Bengt Westerberg, utan att egentligen ha ställt en fråga. Detta är något som händer ofta.
- Jag verkar vara en slasktratt, säger Bengt Westerberg till slut.

Text: Jasin Abdulssmed

1

© Amnesty Press.
Citera gärna, men ange källan.

Artiklar i Amnesty Press representerar inte nödvändigtvis Amnesty Internationals åsikter.