ettan

2005-03-08


USA motarbetar ICC

I slutet av förra året skrev USAs president George W Bush under en lag som innebär att USAs regering kan stoppa ekonomiskt bistånd till alla länder som godtagit den internationella brottmålsdomstolens, ICCs, stadgar fullt ut.

Den så kallade Nethercutt-lagen, uppkallad efter sin skapare i kongressen, är ett tillägg till den lag om skydd av amerikaner och amerikansk personal, ASPA, (American Servicemembers Protection Act) som president Bush godkände i maj 2002. Genom ASPA har Bush-administrationen redan tvingat 92 länder att skriva under bilaterala avtal med USA.

ASPA ger USAs regering rätt att stoppa allt militärt bistånd till länder som inte lovar att aldrig utlämna amerikanska medborgare till ICC. Förutom amerikanska medborgare omfattar lagen även personer av andra nationaliteter som någon gång jobbat åt den amerikanska staten.

ASPA ger också USAs president rätt att med alla möjliga tillgängliga medel frita amerikanska medborgare som ställs inför rätta av ICC. I praktiken ett hot om våld mot alla länder som skulle kunna tänkas hålla en sådan person häktad.

Bland de ICC-medlemmar som skrivit under bilaterala avtal med USA för att undvika sanktioner finns Colombia, Bosnien och Herzegovina, Nigeria och Afghanistan. Med det nya Nethercutt-lagen kan USA även använda biståndsprojekt kring mänskliga rättigheter, demokrati och fredsbyggande som hävstång i sina syften att motverka domstolen.

ICCs chefsåklagare, Luis Moreno-Ocampo, har sagt att han inte är intresserad av fall som rör eventuella brott begångna av USA. Anledningen till USAs agerande är istället ideologiskt.

– Bush-administrationen tillhör en konservativ ideologi där internationella institutioner är odemokratiska och därför rättsvidriga, säger Heather Hamilton, vice ordförande i den amerikanska organisationen Global Solutions, som jobbar för ett amerikanskt medlemskap i ICC.

Motståndet mot ICC fanns också under president Bill Clinton, men han var inställd på samarbete i väntan på att domstolens stadgar kunde reformeras till att passa USAs önskemål. Demokraternas presidentkandidat i det förra valet, John Kerry, talade inte heller varmt om ICC, men menade att samarbete var bättre än motarbete.

Förutom att USA undergräver domstolens arbete tror Hamilton att det faktum att USA står utanför ICC även kan få andra konsekvenser:

– Jag tror att USA har odokumenterat material av diplomatisk, militär och underrättelsekaraktär som borde användas under förundersökningsarbetet i fallen Uganda och Kongo-Kinshasa.

Men det finns också de som hävdar att ICC är starkare utan USA:
– De menar att domstolen får större trovärdighet för att USA inte är med. Flera länder har skrivit på stadgarna för att de ser att domstolen inte kommer att domineras av USA. Många av länderna som inte var med under förhandlingarna, då USA var med, har nu gått med i alla fall.

Samtidigt finns det flera länder som skulle vilja skriva på stadgarna, men som inte har gjort det för att de helt enkelt inte har råd. USAs sanktioner skulle stå dem dyrt.

Miljonbidrag till fredsprocessen på Cypern och i Irland, projekt för de mänskliga rättigheterna i Sydafrika och demokratiutveckling i de Andiska staterna i Latinamerika hotas nu för att dessa länder är medlemmar av ICC, men vägrar skriva under bilaterala avtal med USA. Även anti-terroristprojekt i ett flertal länder hotas.

Inget av detta har hittills uppmärksammats i amerikanska media. Enligt Hamilton har inte ICC tagits upp i ett enda större reportage i något av USAs större media:

– Frågan om ICC är död i USA.

Fotnot: USAs regerings officiella hållning gentemot ICC: www.state.gov/p/9949.htm

Text: Erik Halkjaer

Alla reportage



© Amnesty Press.

Citera gärna, men ange källan.

Artiklar i Amnesty Press representerar inte nödvändigtvis
Amnesty Internationals åsikter.