Irländska republiken
Statsöverhuvud: Mary McAleese
Regeringschef: Bertie Ahern
Huvudstad: Dublin
Folkmängd: 3,6 miljoner
Officiella språk: engelska, iriska (gaeliska)

Dödsstraff: helt avskaffat


Regeringen deltog i underhandlingar om en framtida politisk lösning av Nordirlandsproblemet. Olika punkter i 1998 års fredsöverenskommelse (Multi-Party Agreement) om Nordirland i fråga om de mänskliga rättigheterna var föremål för regeringens aktiva överväganden. Den tolerans gentemot minoriteter som tidigare rått urholkades under året. Särskilt kom det många rapporter om att asylsökande och resande utsattes för rasistiska övergrepp både fysiskt och i form av förolämpningar.


Bestämmelser angående de mänskliga rättigheterna
Fredsöverenskommelsen (Multi-Party Agreement) om Nordirland från april 1998 rörande Nordirlands framtid förutsåg att Irlands och Storbritanniens regeringar även fortsättningsvis skulle spela en viktig roll, och gav förslag på styrmedel som skulle främja och skydda de mänskliga rättigheterna. Regeringen tog upp några av dessa förslag. Den lade i juli fram ett lagförslag om bildandet av en människorättskommission med befogenhet att utreda, övervaka och granska förhållandena. Vidare övervägde den att införliva Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna i den inhemska lagstiftningen. Dessa bestämmelser diskuterades vid ett möte i juni mellan justitieministern och AI:s representanter. Andra frågor som togs upp vid samma möte rörde asyllagstiftningen, undantagslagstiftningen, förfaranden vid bedömning av anmälningar mot poliser, rättsliga undersökningar och utredningar om bombdåden i Dublin och Monaghan samt fallet Seamus Ludlow.

Regeringen inledde en grundlig översyn av lagarna om brott mot staten. AI krävde i oktober, att översynskommittén skulle rekommendera ett avskaffande av den speciella brottmålsdomstolen och upphäva bestämmelser gällande bl.a. under vilka omständigheter en person får interneras samt rätten att tiga under polisförhör. AI begärde också att frihetsberövade skulle ha rätt till fritt juridiskt biträde under förhör.


Undersökningar av uppgifter om maskopi
Regeringen utsåg chefsdomaren Liam Hamilton, som just skulle gå i pension, till att genomföra en privat men oberoende utredning om bombdåden i Dublin och Monaghan 1974. Då hade 33 människor dödats och hundratals skadats. Medlemmar av de nordirländska säkerhetsstyrkornas underrättelseenheter var vid bombdåden enligt uppgift i maskopi med Ulsters frivilligkår (Ulster Volunteer Force), en väpnad lojalistgrupp. Utredningen skulle också granska polisens undersökningar av bombdåden och sprängningen av en pub i Dundalk 1975. Ännu i slutet av 1999 hade inget beslut fattats, om utredningen också skulle undersöka mordet på Seamus Ludlow 1976 och den påstådda mörkläggningen från både brittiska och irländska myndigheter. Seamus Ludlow dödades i Irland enligt uppgift av två soldater som ingick i en nordirländsk lojalistgrupp.

Regeringen förklarade att resultaten av utredningen skulle publiceras, och att ett offentligt förhör eventuellt skulle hållas senare. AI hade krävt offentliga förhör om dessa händelser.


Rättsliga undersökningar
I oktober upphävde en domare i en överdomstol en undersökningsdomares (coroner) beslut att låta polisvittnen, som varit inblandade i en dödsskjutning, förbli anonyma och avlägga sina vittnesmål bakom skärmar, och ett annat beslut att tillåta polisen att begränsa familjens möjligheter att ta del av den tekniska bevisningen. Beslutet fattades i fallet John Morris, en medlem av Irländska befrielsearmén (Irish National Liberation Army) som hade skjutits ihjäl under oklara omständigheter 1997 av polis under ett rånförsök. Undersökningsdomaren överklagade överdomstolens beslut.


Flyktingar
Förslag till Immigrationslagen 1999 framlades som ersättning för Flyktinglagen av 1996, vilken enligt regeringen inte gick att tillämpa. Den lagen hade aldrig blivit antagen till fullo, eftersom där fanns luckor i föreskrifterna om flyktingskydd. AI kritiserade olika delar av lagförslaget, bl.a. att den grundläggande rätten att inte utsättas för tvångsrepatriering inte erkändes. AI påtalade också förslaget till lag om dem som ägnar sig åt illegal flyktingtrafik, eftersom man där inte skiljer på dem som bedriver detta som yrke och dem som hjälper verkliga asylsökande.


AI:s besök
AI-delegater besökte Irland i juni och samtalade med justitieministern.


AI:s landrapport
- Republic of Ireland: Submission to the Committee to Review the Offences Against the State Acts and Other Matters (AI Index: EUR 29/01/99) (Irländska republiken: Inlaga till Kommittén för översyn av lagarna om brott mot staten och andra frågor).


Mer information om det här landet.


................................................................Nästa land